Boktips: Ta makten över din ilska – Robert W Nay

 

Vrede, ilska, raseri eller ursinne är en känsla som länkar till ens psykologiska tolkning av att ha blivit sårad, kränkt eller förnekad. Vrede kan ha fysiska samband såsom ökad hjärtfrekvens, blodtryck av adrenalin och noradrenalin. Somliga anser vrede som en del av kamp-eller-flykt-beteendet som svar på upplevda hot. Vrede blir den dominerande känslan beteendemässigt, kognitivt och fysiologiskt när en person gör det medvetna valet att vidta åtgärder för att omedelbart stoppa hotfullt beteende av en annan utvändig  kraft. Den kan ha många fysiska  och psykiska konsekvenser. Det yttre uttrycket av vrede finns i ansiktsuttryck, kroppsspråk, fysiologiska reaktioner och ibland i offentliga aggressiva handlingar. Människor och djur ger ifrån sig höga ljud, försöker se fysiskt större ut, blottar tänderna och stirrar. De beteenden som förknippas med vrede är utformade för att varna angripare om att stoppa sitt hotfulla uppförande. Okontrollerad vrede kan påverka personligt eller socialt välbefinnande negativt.

Ord som har med ilska att göra: Våldsam, irriterad, olust, arg, hata, förakt, elak.
Exempel på händelser som framkallar ilska: Förlorad makt, status, respekt. Bli förolämpad. När saker inte blir som man vill. Fysisk, känslomässig smärta.
Exempel på hur man upplever ilska: Man kan förlora kontrollen, bli extra känslofull, bli spänd och stel i kroppen, pressa samman läpparna, bita ihop tänderna, inte kunna hindra gråt, vilja slå omkring sig.
Exempel på hur man uttrycker ilska: Ha ett surt ansiktsuttryck, hånle eller flina, skälla ut eller kritisera någon, använda svordomar, skrika, ryta, klaga, knyta händerna, slå på något, sitta ensam och tjura.
Exempel på eftereffekter av ilska: Tunnelseende, Älta situationen, minnas och grubbla över tidigare situationer som väckt ilska, negativa känslor, känslomässig bedövning.

Allvarliga beteendestörningar, kriminella och antisociala beteenden kan vara svåra att förändra. Dessutom tenderar det antisociala beteendet att öka i samhället. Aggression kan riktas inåt eller utåt. När ett barn är aggressivt eller har svårigheter att hantera konflikter är det för att de inte har redskap att hantera sina egna känslor. Om barnet har ett fattigt ordförråd för känslor minskar förmågan att hantera konflikter och de upplever större frustration. Det är viktigt att barnet lär sig känna igen och identifiera sina känslor. Män vänder ofta aggressionen utåt medan kvinnor vänder den inåt i form av destruktiva handlingar exempelvis självskadebeteende.
Det finns två olika synsätt på aggression. 1 Inre instinktiv drift – innebär att man måste få utlopp för denna kraft på ett eller annat sätt vilket kan leda till aggressiva handlingar. En typ av behandling till detta är ”Slå-på-kudden-teorin”. 2 Inlärningsteorierna – aggressionen är ett inlärt beteende som kan skada eller är avsett för att skada en annan person, djur eller föremål. Man reagerar på yttre stimuli och väljer därefter hur man ska bete sig – aggressivt eller konstruktivt. Här kan man ha möjlighet att utveckla och förändra sitt beteende.

Hej Alla.

Ny vecka och vi ska fortsätta prata omkring temat känslor. Förra veckan pratade vi om glädje och jag hoppas att ni fick/gav mycket glädje till er omgivning. Denna veckan ska vi gå in på ilska. Kanske inte det roligaste ämnet men ack så matnyttigt.

Hoppas på många fina diskussioner.

Anna