KBT: Kognitiv beteendeterapi. Ordet kognitiv kommer från latinska ordet ”cognoscere” som betyder att känna till med sinnen eller förstånd. Den kognitiva teorin utgår ifrån att det är innehållet i våra tankar som bestämmer våra känslor och styr våra handlingar. Den kognitiva teorin utvecklades i början av 1960-talet av professor Aaron Beck, psykiatriker och psykoanalytiker. Kognitiv terapi och beteendeinriktad terapi är två terapimetoder som har sina rötter i två traditioner. De kompletterar varandra när det gäller teori, problemanalys och behandlingstekniker. Bägge formerna av KBT bygger på kognitiva och beteendeterapeutiska behandlingstekniker. KBT erbjuder vetenskapligt beprövade, praktiska och effektiva metoder för att skapa bestående förändringar. Terapin har visat sig framgångsrik vi...d depression, ångest, tvångstankar, tvångshandlingar, hypokondri, anorexi, bulimi, alkohol och drogberoende.
DBT: Dialektisk beteendeterapi bygger dels på sedvanliga beteendeterapeutiska och kognitiva tekniker. Grundtagandet i DBT är att patienten saknar färdigheter som hon inte kan använda när hon behöver de som mest. Terapin ska hjälpa patienten dels att lära sig färdigheterna hon behöver och dels hjälpa henna att integrera dessa i sitt liv. DBT kan bedrivas i stort sätt var som helst. DBT är en nästan oändlig flexibilitet när det gäller formen för terapin, men mycket liten flexibilitet när det gäller funktionen. DBT bygger på antagande att grundproblemet är att patienten har stor svårigheter att reglera sina känslor. Bordelinepatienter är vanligt förekommande i DBT-behandling. DBT är ett program för att öka livskvaliten. De färdigheter som lärs ut i DBT är goda exempel på ett dialektiskt förhållningssätt. Att reglera sin känslor och vara effektiv i små relationer handlar om att förändra och det balanseras mot att vara medvetet närvarande och att stå ut när det är svårt. Det handlar om att accepter det som inte omedelbart kan förändras.
Mål/Delmål?
Vad vill du göra med ditt liv? Vilka konsekvenser har dina nuvarande handlingar för framtiden? Du har alltid ett val. Prioritera dina mål. Målprocessen är spännande och behöver tänkas igenom noggrant. Du behöver veta vem du är, vad du vill och vad du kan göra för att nå dina mål. Det är lättare att förverkliga sina mål om man dokumenterar de. Långsiktiga mål: *Ju mer du satsar, desto större blir utdelningen. Det du vill uppnå balanseras mot din tid och energi du är villig att avsätta. Kortsiktiga mål: *Är de delmål du behöver göra för att uppnå dina långsiktiga mål. Det är de små stegen som leder till stora förändringar. Skriv ner de förändringar du vill uppnå. Gå fram till den tid du valt, se dig själv från framtiden där du berättar vad du tycker om dina val och prioritering...ar
.
Det är lätt att hamna i ”tänk-om-sjukan”. Många människor önskar att de satsat mer tid på att ta reda på vad som är viktigt för de. Det är viktigt att du skriver ner dina mål för att pröva för- och nackdelarna med olika alternativ. Att göra konsekvensanalyser är en bra invenstering för framtiden. Ge dig tid att se lösningar från flera olika perspektiv. Öka svårighetsgraden steg för steg allt eftersom dina delmål uppnås. Ha som regel att tänka i trappsteg, då är förutsättningarna för att lyckas bättre. Ditt självförtroende mår bra av denna positiva feedback. Formulera målen i positiva bilder. Känn efter: Vad önskar du innerst inne? Visualisera fram bilder och svar.
Planera dina mål:
*Definiera dina mål du vill uppnå
*Skriv ner målen
...
*Prioritera
*Påbörja inte för svåra saker
Uppgift! Skriv ner dina mål och sätt de synligt i hemmet.
Diskussionsfråga: Vilka mål/delmål har du?