Alla inlägg den 17 juli 2012

Av Anna Håkansson - 17 juli 2012 14:52

Rösten: Rösten fungerar frånstötande och tilldragande på oss. Rösten återspeglar hela dig: personlighet, sinnesstämning, bakgrund, dialekt, språk, intention och fysiskt tillstånd. Din röst är i hög grad en del av ditt inre jag, den påverkas av dina tankar och känslor. Den kommunicerar dina känslor till omgivningen. Om vi har det jobbigt och är otåliga, låter rösten kort och skarp. Om vi gråter eller är rörda, låter rösten darrig och osäker. Rösten uttrycker inte bara talarens personlighet, känslor och fysiska tillstånd, den påverkar också lyssnarens kropp och själ. Hos kvinnor blir rösten ljusare fram till klimakteriet därefter blir den gradvis mörkare. Hos män blir rösten mörkare fram till 60-årsåldern för att därefter bli ljusare. När vi blir riktigt gamla omkring 80 år, får både män och kvinnor ljusare röster. Alla har en naturlig röst. Du använder din naturliga röst när du talar utan ansträngning, när balansen mellan andning, ljudbildning och klang är perfekt. De viktigaste aspekterna på rösten är röstläget, styrkan och röstkvaliteten. Kvinnor har ofta en tendens att använda ett för ljust röstläge, vilket sliter mer på rösten. Hos en kvinna med ljus röst måste stämbanden sluta sig dubbelt så ofta som hos en man. En ljus röst uppfattas ofta som ett tecken på undergivenhet, osäkerhet, osjälvständighet. En kraftig och tydlig röst uttrycker att man är trygg i sig själv och tror på det budskap som man framför till omvärlden. Röstläget styrs av stämbandens tjocklek och spänning. Stämbanden spänns och rösten blir högre eller ljusare. När stämbanden slappnar av blir de tjockare och rösten blir lägre eller mörkare. Stämbandens storlek och form är bestämd ända från födelsen, men rösten – röstläge, styrka och klang – kan förändras genom träning av röstmuskulaturen och förändring av formen på svalgets och munhålans hålrum. En naturlig röst förutsätter avspänd andning. Allt tal produceras av luft som vi andas ut. Vi drar snabbt in luften och släpper sakta ut den. Luften får stämbanden att vibrera och vi kan bilda ljud. Kroppen prioriterar sitt behov av syre framför behovet att tala. Därför kan vi bara få fram korta, stötiga fraser om vi försöker att prata samtidigt som vi springer. Rösten har både fysiska och psykiska fiender. Den fysiska kan vara luftföroreningar, för torr eller för fuktig luft, eller buller som kräver ökad röststyrka. Av dess är dålig lyft och damm det största problemet.

VIKTIGT! Hosta aldrig eller harkla dig om halsen svider eller känns irriterad och du behöver rensa bort slem. Då bildas bara mera slem som i sin tur gör att du måste hosta på nytt. Följ istället ett effektivt och beprövat råd från en logoped: Snappa efter luft eller andas in kort och häftigt – och svälj omedelbart. Lufttrycket löser upp slemmet i halsen och du slipper hosta.



Att tala inför publik: Omkring oss finns en osynlig armé av kloka, duktiga och välformulerade personer som inte vågar öppna munnen av rädsla för att bli kritiserade, förlöjligade, ignorerade eller utfrysta. Bara ett fåtal människor lyckas obehindrat och utan träning ta till orda i större grupper. Resten måste lära sig och träna. Pröva och misslyckas lite, pröva igen och lyckas. Första gången är en ångestladdad upplevelse för de flesta. Oavsett om vi talar inför en person eller hundra måste våra meningar, vårt budskap, det som vi förmedlar, komma direkt från oss själva. Men åhörarna måste känna att det du ger dem är din egen produkt, formulerad på ditt sätt och filtrerad genom dina tankar. Kanske är du en sån person som känner att du har mycket att säga men håller inne med alla kloka tankar och fräscha ideér bara för att du inte törs tala.


Riktlinjer för dig som vill bli en bättre talare:

*Tala bara om sådant som du kan och tycker om

*Koncentrera dig på åhörarnas behov och önskningar

*Berätta små illustrerade historier

*Se till att ha lagom mycket ögonkontakt

*Använd ett språk som är inbjudande och förenar talaren och åhörarna

*Använd ett inspirerande språk

*Undvik ett språkbruk som låter befallande och stötande

*Tala från hjärtat

*Tänk på rytm

*Var dig själv



Ledarskap

En ledare ansvarar för att skapa en atmosfär där folk kan känna sig komfortabla. Det är ledarens plikt att se till att folk trivs, spänner av och kan delta med alla sinnen. Att medarbetarna känner motivation är delvis ledningens ansvar. Det är ledningens sak att se till att alla känner det meningsfullt att utföra de olika arbetsuppgifterna. Ledningen bör se till att det ordnas med aktiviteter som stärker gemenskapen och som gör att folk har roligt tillsammans. Ledarskapet fodrar fyra komponenter:

*Samstämmighet – mellan ord och handling.

*Självständighet – flexibilitet, kreativitet och individuella initiativ.

*Motsättningar

Förmågan att kunna samordna dessa tre komponenter ger oss den fjärde komponenten:

*Syntes – förmågan att förnya företaget, organisationen eller dig själv.

Ledarskap förutsätter kommunikation med andra människor, ett mellanmänskligt samspel med individer och grupper i syfte att nå uppställda mål och lösa förelagda uppgifter.

En bra ledare karaktäriseras av:

*Ett demokratiskt agerande

*En god förmåga när det gäller organisation, produktion, kommunikation

*Öppenhet, klarhet

*Omsorg

*Oberoende

*Frihet

*Öppenhet för konflikter


En ledare är utrustad med en eller flera av följande egenskaper:

*Begåvad

*Dominerande till en viss gräns

*Självförtroende

*Ansvarskänsla

*Kreativitet

*Social kontaktförmåga

*Allmän intelligens

*Kommunikativ förmåga

*Samarbetsförmåga

*Initiativförmåga

*Motivationsförmåga



Intelligens/Talanger

Historiskt sätt är intelligens ett relativt nytt begrepp. Det växte sig stort och betydelsefullt efter diverse tester som utvecklades i USA under första världskriget. Testerna var en del av ett system att få fram stridsdugliga soldater. Alla som klarade dem bra ansågs vara lämpliga soldater. Det traditionella intelligensbegreppet omfattar fortfarande nästan enbart språkliga och matematiska kunskaper. Intelligensbegreppet har på senare tid förändrats. Vi vet numera att det finns olika former av intelligens och att alla är viktiga och avgörande för människors livskvalitet.


Olika typer av intelligens:

*Intrapersonell intelligens: Förmågan att förstå sig själv, tolka sina känslor och se starka/svaga sidor.

*Social intelligens: Förmågan att förstå andra människor, deras behov och känslor.

Man använder ofta begreppet emotionell intelligens för de två första kategorierna

*Kroppslig intelligens: Förmågan att använda sin kropp.

*Visuell/Rumslig intelligens: Förmåga att se, komma ihåg och fysiskt uppfatta hur omgivningen ser ut från olika perspektiv/synvinklar.

*Musikalisk intelligens: Talang och känsla för toner, melodi och rytm.

*Språklig intelligens: Kallas även verbal intelligens. Förmågan att förstå och använda språket korrekt.

*Matematisk/logisk intelligens: Förmågan till att analysera problem, göra avancerade uträkningar, komma på lösningar och dra slutsatser. Förmågan till logiskt tänkande.

*Klokhet/Visdom: Är inte knuten till några speciella intelligensformer men är inte mindre viktig för det. Förmågan till övergripande förståelse och kunskap som är till nytta för oss själva och våra medmänniskor.

*Förmågan att ge och ta emot kärlek: Räknas inte heller som en särskild intelligensform.

Alla dina förmågor och talanger har utvecklats med hjälp av olika intelligenstyper. De har samarbetat och skapat din personliga begåvning. De är unika för dig – ingen annan kan använda de på samma sätt som du. Oavsett vem du är eller var du lever måste du utveckla en övergripande förmåga att se och använda dina egna resurser. Din självbild skapas av det som du gör. När du hittar dina förmågor och talanger och lär dig använda dem, skapar du samtidigt en bättre självbild.



Kvinnligt/Manligt

Så bra det är om vi kan lära oss hur det andra könet fungerar! Då behöver vi inte bli sura, irriterade eller sårade. För kvinnor är det extra viktigt att bli varse dessa skillnader i mäns och kvinnors sätt att språka och bete sig. Om det blir fel i kommunikation med en man har vi kvinnor ofta en tendens att skylla på oss själva, bli osäkra och undra vad vi gjorde fel. Mannen däremot har en tendens att låta det rinna av som vatten på en gås och genast gå vidare. Om vi kvinnor blir varse skillnaden i mäns och kvinnors sätt att språka, kommunicera, samarbeta, besluta och bete sig, så blir det lättare för oss att inte ta åt oss och förlora energi, utan att le vist åt missförstånden och lättare gå vidare. Mannen tar större plats. Hans gester är för det mesta vidare och större, när han talar om sitt projekt, planer och ideér. Vi kvinnor står ofta på ett ben, då tar vi inte så mycket plats och kan istället ge mer plats åt hans gester, när de sveper ut i målande beskrivningar. Vi kvinnor sitter ofta med benen snodda om varandra, medan männen kan sitta med benen brett isär. Att sitta med benen i kors visar på osäkerhet över att vilja ta plats. Kvinnor och män språkar på olika sätt. En del problem är av sådant slag att kvinnor gärna vill prata om den medan män vill lösa dem. Om problemen får en lösning, kan kvinnorna inte prata om de längre. Då måste de hitta nya problem att diskutera. Kvinnor och män beslutar även på olika sätt. Kvinnor bygger beslut tillsammans medan män beslutar själv eller den besluta som är snäppet högre i hierarkin. Vi kvinnor beslutar tillsammans genom att föreslå och sedan lämna utrymme för den andra att komma in och tycka till. Den andra lämnar i sin tur utrymme för ytterligare tyckanden. På så vis tycker vi fram beslut tillsammans. Vi kvinnor tror så mycket. Männen vet – tror de i alla fall. Om vi kvinnor vet, så vet vi aldrig till hundra procent men till 99 procent. Vi vill lämna en liten öppning till omiutifallatt. Man kan ju aldrig veta....

Vi kvinnor har en snårskog av nervtrådar mellan vänster och höger hjärnhalva. Det är ingen konst för oss att vara flexibla och snabbt anpassa oss till den ena eller andra hjärnhalvan. Vi hoppar lätt fram och tillbaka mellan hjärnhalvorna för vi har så kolossalt många fler övergångar än män.  Hos män är det glest i förbindelserna mellan vänster och höger hjärnhalva. De hittar inte så lätt övergångarna och blir därför kvar där. Det är därför män irriteras när kvinnor hoppar från en punkt till en annan utan inbördes ordning. Män är inte likna benägna att fråga som kvinnor. Kvinnor ser frågandet som en social företeelse. Vi vinner kontakt och gemenskap och vi får tillfälle att kommunicera och lära känna när vi frågar. Männen ser frågandet som ett bevis på hjälplöshet. Om vi kvinnor sett på frågandet på samma sätt som männen, så är det troligt att vi också hade undvikit att fråga.

Skapa flashcards