Direktlänk till inlägg 15 augusti 2012

Livet

Av Anna Håkansson - 15 augusti 2012 20:06

Graviditet: Kallas det tillstånd då kvinnans äggceller befruktas med mannens sädesceller. Det utvecklas då ett embryo och senare ett foster. I genomsnitt fortgår graviditeten under 40 veckor. Ett barn registreras i svensk folkbokföring oavsett om det föds levande eller är dödfött från och med vecka 22 i graviditeten, eftersom det då räknas som livsdugligt. Tidiga tecken på graviditet är att menstruationen upphör, kvinnan ändrar hormoncykel och brösten kan öka i storlek och kännas spända. En del kvinnor upplever stark trötthet, andra mer eller mindre kraftigt illamående och många kvinnor kräks på morgnarna under de första tre månaderna av graviditeten. Under dessa månader så syns inte graviditeten utanpå kvinnan eftersom embryot är så litet att livmodern fortfarande är belägen i lilla bäckenet. Under fjärde månaden, då alla organ är anlagda, tillväxer både fostret och livmodern och kvinnan kan nu ana livmoderns övre kant om hon ser sig själv i profil i spegeln. De första fosterrörelserna kan kvinnan känna någon gång under graviditetsveckorna 17–20. Omföderskor brukar lägga märke till dem något tidigare än förstföderskor, eftersom de känner igen de små rörelserna från sina tidigare graviditeter. Kvinnan kan också börja bli extra hungrig och/eller mer stressad. I denna del av graviditeten börjar kvinnor i allmänhet använda särskilda kläder för gravida. Fram till den 32:a veckan är barnet utan underhudsfett och väger 1–1,8 kg om det föds då. Under hela perioden från 4:e till 7:e graviditetsmånaden har fostret gott om plats att röra sig på och är en relativt lätt börda, om man räknar bort moderkakans och livmoderns ökade vikt. Därefter ökar barnet allt kraftigare i vikt och livmodern har i slutet av graviditeten pressat undan övriga organ nedanför mellangärdet (diafragma) uppåt-utåt. Kvinnan kan uppleva det som att det är svårt att andas djupt. Någon gång under graviditetens sista hälft sjunker fostret med huvudet först ner i bäckenet igen och ställer in sig för att födas. Denna inställning, kallad fixering, kan leda till att de kvinnor som lidit av exempelvis ryggvärk under graviditeten upplever lindring av besvären. Sparkar mot urinblåsan upphör, men å andra sidan kan bebisens hårda huvud nu trycka ordentligt mot urinblåsa och tarm. Ryggbesvär, värk i ljumskarna eller ner mot skinkorna beror ofta på graviditetens hormonella påverkan på bäckenets fogar. Det kallas foglossning eller bäckenuppluckring och syftar till att mjuka upp fogarna för att ge utrymme för barnets huvud under förlossningen. När barnet är fött stelnar dessa fogar igen. Graviditeten avslutas av en förlossning där kvinnan föder fram barnet, moderkakan och fosterhinnorna.

Abort: Innebär avbrytande av graviditet. Det finns spontan abort(missfall), medicinsk abort och kirurgisk abort. Ibland avslutas graviditeten med att embryot dör och graviditeten avslutas utan att livmodern stöter ut det, vilket kallas missed abortion. Så länge en missed abortion kvarstår kan kvinnan inte bli gravid på nytt. Vilken abortmetod som används beror på vad som är bäst för kvinnan, och den väljs alltid i samråd med kvinnan så långt som det är möjligt. Om en graviditet uppstått och kvinnan önskar avbryta den är det bättre ju tidigare i graviditeten avbrytandet utförs. Laglig abort är mycket säkert och riskfritt oavsett när i graviditeten man gör den, men går snabbare och enklare ju tidigare i graviditeten det är. Graviditetslängden kontrolleras först med ultraljudsundersökning. Innan en abort genomförs tas alltid klamydiaprov, ibland tas också andra prover. Detta är för att förhindra att en ev. klamydiainfektion får fäste i livmodern efter aborten och orsakar livmoder- eller äggledarinflammation (endometrit eller salpingit). Legala aborter är idag mycket säkra och de flesta komplikationer beror på en obehandlad sexuellt överförbar sjukdom.

Metoder som används är medicinsk eller kirurgisk abort. Vid tidig graviditet, upp till graviditetsvecka 8+6, är medicinsk abort vanligast. Detta anses vara den säkraste formen av abort eftersom kroppen lättare stöter ut graviditeten ju tidigare den är och det dessutom inte är en invasiv behandling. Fram till vecka 13+6 är det även möjligt för kvinnan att genomföra en kirurgisk abort. Detta sker antingen i narkos eller med lokalbedövning. Detta är en invasiv behandling varför det finns en något ökad risk för infektion och skada på livmoderhalsen. Detta är dock mycket ovanligt vid en legal abort. Vid sen abort skrivs kvinnan eller paret vanligen in på sjukhus. Förr i tiden använde indianerna giftet från grodor på en pinne och tryckte in den i vaginan. Många vuxna och barn dog. Giftet orsakade även missbildningar ibland. Sedan Sverige fick fri abort 1 januari 1975 har antalet aborter varje år pendlat mellan 30 000 och 38 000.

Vid medicinsk abort tar kvinnan hormontabletter (antiprogesteron) som förhindrar att graviditeten fortsätter då det graviditetsbevarande hormonet blockeras. Livmoderhalsen mjukas även upp. Två till tre dagar senare behandlas kvinnan med ett läkemedel som drar ihop livmodern och stöter ut livmoderinnehållet. Det kan göra ont när livmodern drar ihop sig varför kvinnan får smärtlindring samtidigt som de första tabletterna. Efter tablettintaget uppstår blödning, andra vanligt förekommande biverkningar är smärta, illamående och andra problem med magtarmkanalen. I regel kommer kvinnan till en gynekologisk mottagning för att få den första tabletten och får sedan med resterande tabletter hem och gör aborten hemma med endast telefonkontakt med sjuksköterska eller barnmorska. Medicinsk abort kan göras till och med graviditetsvecka 8+6.

Kirurgisk abort görs fram till och med graviditetsvecka 13+6 (men är vanligast innan graviditetsvecka 12) och går ut på att man tömmer livmodern genom vakuumextirpation. Behandlingen inleds med att inta läkemedel som mjukar upp livmoderhalsen ett par dagar innan aborten. Man använder lokalbedövning eller narkos för att via slidan föra in ett instrument som man använder för att tömma livmodern. Operationen tar bara några minuter och utförs av en gynekolog. Hela proceduren tar oftast en dag då kvinnan får stanna för observation efter aborten.

Sen abort: Efter vecka 11+6 genomförs en vakuumaspirering efter dilatering av livmoderhalsen. Efter vecka 13+5 används så kallad tvåstegs-metod, eftersom det finns risk för skador på livmoderhalsen eller livmodern vid en kirurgisk abort. Behandlingen inleds med att ta antigraviditetshormon (progesteronhämmare) två till tre dagar och livmodermunnen behandlas med uppmjukande hormon. På abortdagen får man fasta eftersom det kan behövas en skrapning efteråt. Man får under dagen tabletter som drar ihop livmodern och stöter ut livmoderinnehållet och även smärtlindring. Det gör ont när livmodern drar ihop sig och kvinnan kan må illa. Ju senare i graviditeten det är desto mer liknar det en förlossning. Ibland lossar inte moderkakan efteråt i vilket fall man gör en skrapning så att livmodern blir helt tömd. Efter att aborten bedömts som komplett får man äta och dricka och när blödningen avtagit får man åka hem. Det tar oftast en dag men kan ibland ta två dagar.

Efter aborten kan kvinnan blöda som en mensblödning upp till 4 veckor. Mensen kommer i regel inom 2-4 veckor. Under den tiden blödningen pågår skall kvinnan undvika samlag, simning och tamponganvändning på grund av infektionsrisken. I.o.m att det finns ett sår i livmoderväggen där moderkakan suttit är kvinnan mer känslig för infektioner än vanligt. Efter ca 2 veckor kommer kvinnan på återbesök för att undersöka att aborten är komplett och att inga komplikationer uppstått.

Tvillingar: Tvillingar är två människor födda efter samma graviditet. Man skiljer mellan enäggstvillingar och tvåäggstvillingar. Trots att tvillingar i alla tider har fascinerat människan så var det först på 1800-talet som en forskare, Sir Francis Galton, insåg möjligheten att använda tvillingar för att studera förhållandet mellan arv och miljö. Vid ungefär var 80:e förlossning föds det tvillingar. Sannolikheten för tvillingbörd ökar genom ärftlighetsfaktorerna, moderns ålder, och huruvida hon genomgått tidigare förlossningar. Olika former av fertilitetsbehandlingar har under senare år kraftigt ökat förekomsten av tvillingar. Medicinskt anses detta inte önskvärt, då tvillinggraviditeter och tvillingförlossningar alltid innebär högre hälsorisker.

Enäggstvillingar kommer från ett befruktat ägg som delat sig. Enäggstvillingar alltid har samma kön.

Tvåäggstvillingar kommer från två olika ägg. Tvåäggstvillingar vara såväl likkönade som olikkönade. De är inte mer lika varandra genetiskt än vanliga syskon.

Siamesiska tvillingar: Uppkommer om ägget ej delar sig helt. Detta är då två individer som på något sätt sitter ihop.

Trillingar: En trilling är tre barn födda vid samma tidpunkt av samma mamma. Vid ungefär var 5000:e förlossning föds det trillingar, t.ex år 2003 föddes det 17 trillingpar (51 stycken i Sverige.


Adoption:innebär att uppta en person, vanligtvis ett barn, som man inte är biologisk förälder till, som sin egen juridiskt och känslomässigt.


Enkönad adoption är när ett enkönat par adopterar. Med närståendeadoption avses att en ny make/maka adopterar den andres barn från ett tidigare förhållande.

Närståendeadoption avser dessutom samkönade pars barn efter insemination där den partner som inte föder barnet får adoptera barnet efter barnets födsel, detta under förutsättning att de är gifta.

Provrörsbefruktning:är en fertilitetsmetod där kvinnans ägg befruktas av mannens spermier utanför kvinnans kropp, i stället för i äggledarna som efter ett samlag eller vid inseminering. Den vanligaste innebär att spermier och ägg sätts i en droppe näringslösning för att en spermie ska kunna befrukta ett ägg på "naturlig väg", det vill säga som annars skulle ske i kvinnans äggledare. För att ge möjlighet till biologiska barn även för par där spermierna inte lyckas befrukta ägget i näringslösningen har man utvecklat tekniker som bygger på att man med hjälp av en liten glasnål, så kallad mikroinjektion, för in spermien intill eller ända in i äggcellen. De första graviditeterna efter provrörsbefruktning i Sverige inträffade 1981 och det första IVF-barnet föddes 1982 i Göteborg. I Sverige leder 26 procent av behandlingarna med ”färska ägg” till förlossning medan i de behandlingar som startades med att tina upp frysta befruktade ägg ledde drygt 20 procent till förlossning. Resultaten beror på ett flertal faktorer, där kvinnans ålder och mängden ägg i äggstockarna är bland de viktigaste. Efter 35 avtar chansen att lyckas och efter 43 år är chansen såpass liten att svenska kliniker inte genomför IVF-behandlingar. Enligt lag ska ofrivillig barnlöshet prioriteras och hanteras inom sjukvården på samma sätt som vid övrig vård och IVF-behandlingar tillhör prioriteringsgrupp tre, tillsammans med majoriteten av den icke-akuta vården.

Enligt lag får inte singelkvinnor i Sverige behandlas med IVF. Behandling med IVF med donerade spermier får endast ske på sjukhus som deltar i att utbilda läkarstudenter, men insemination får ske på privata kliniker. Embryodonation där överblivna frysta embryon doneras, är helt förbjudet.

Ofrivillig barnlöshet, infertilitet. Uppskattningsvis 10-15% av alla par i Sverige upplever någon gång svårigheter att få barn. Det kan finnas många orsaker till att man inte lyckas uppnå graviditet. Uppskattningsvis beror en tredjedel av fallen på något fel hos mannen (där sänkt funktion hos spermierna är den vanligaste orsaken), och en tredjedel på något fel hos kvinnan. Infertilitet är ett medicinskt tillstånd där det finns fysiologiska hinder för att en graviditet ska uppstå. Ofrivillig barnlöshet är även klassat som ett funktionshinder. Ofrivillig barnlöshet orsakar en långvarig livskris.

En infertilitetsutredning syftar till att hitta orsaker till barnlösheten som påverkar valet av behandlingsmetod. Mannen får lämna ett spermaprov och infektionsprover. Om spermiekvaliteten är kraftigt nedsatt görs ytterligare utredning, exempelvis hormonanalys och kromosomtest. Ibland finns inga spermier i ejakulatet, men det är möjligt att få fram spermier från bitestiklarna och därigenom möjliggöra IFV (konstgjord befruktning).

Kvinnan får genomgå en gynekologisk undersökning, där läkaren kontrollerar att hon har normal anatomi och tittar på äggstockarnas utseende. Genom att titta på äggstockarna med ultraljud kan läkaren göra en grov uppskattning av äggstocksreserven. Kvinnan får alltid göra en hormonanalys och även ett infektionsprov.

Det är inte alltid som orsaken till barnlösheten hittas och många får därför aldrig en förklarande diagnos. Behandlingen beror på orsaken till infertiliteten. Den vanligaste och effektivaste behandlingsformen är konstgjord befruktning. Sedan 2005 har även lesbiska par möjlighet att få barn genom assisterad befruktning på sjukhus i Sverige.

För tidigt födda:Prematur är ett barn fött före 37:e graviditetsveckans utgång. Barn födda mellan 33:e och 36:e graviditetsveckan brukar betecknas som för tidigt födda. Födsel i 29:e till 32:a veckan som mycket för tidigt födda och före vecka 29 som extremt mycket för tidigt födda. Ordet prematur betyder före mognaden, för tidigt, omogen. En prematur födsel innebär vanligen vård på neonatalavdelning för barnet. I Sverige har man räddat barn i vecka 22. Från vecka 28 är överlevnadschanserna med intensivvård tämligen goda. Överlevnaden har bland annat med barnetslungmognad att göra. För att hjälpa prematura barn att få en lättare start i livet och förhindra en utveckling av funktionsnedsättningar, brukar man använda flera olika hjälpmedel tex kuvös, värmesäng, syrgasgrimma.

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:47

Hjärt-kärlsjukdomar: Aortaaneurysm kan vara ett livshotande tillstånd om det inte upptäcks i tid. Bindväven i aorta har försvagats eller brutits ned och där kärlväggen är som svagast bildas en sjuklig vidgning som kan brista om den blir för stor. Van...

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:45

Post-traumatisk-stress-syndrom:Posttraumatisk stressyndrom, PTSD, kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. En behandling som visat god effekt vid posttraumatiskt stressyndrom är k...

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:44

Stress: Stress är egentligen en livsviktig reaktion i kroppen som sätter i gång olika stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol för att ge dig extra kraft och energi, kan exempelvis ske när du upplever fara eller känner dig otillräckli...

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:42

Anorexia nervosa (AN) betyder nervös aptitlöshet, vilket egentligen är en felaktig benämning på sjukdomen. AN kännetecknas av mycket låg vikt, en klar och intensiv rädsla för viktuppgång, menstruationsbortfall och störd kroppsuppfattning. Vid AN före...

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:40

Narcissism: Narcissisterna anser att de är exceptionella, står över alla andra och att de förtjänar mer än andra. De drivs av ambitionen av att uppnå stora framgångar, både professionellt och i privatlivet. De är ofta mycket intresserade av sitt yttr...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se