Muskelsystemet:

Tillsammans bildar skelett, fogar och muskler rörelseapparaten. Musklerna som är fästade i skelettet gör att det skapas rörelser i lederna och kroppen. Musklerna har även andra funktioner: *ge stadga åt skelettet *ge skydd åt de inre organen *ge möjlighet att tala, svälja, tugga och att visa känseluttryck i form av olika miner. Muskelceller är parallellt ordnade i muskelbuntar och hålls samman av bindväv. Cellerna i muskulaturen kan, som svar på nervimpulser, dra ihop sig. Halva kroppsvikten utgörs av muskler.

Muskulaturen i vår kropp är av tre slag: *Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i armar och ben. Muskulaturen kallas även för tvärstrimmig eftersom den ser randig ut när man tittar på den i mikroskop. Skelettmusklerna fäster vid skelettet eller bindväv och kan påverkas av viljan. *Hjärtmuskulatur bygger upp hjärta. Muskelfibrerna är ofta förgrenade och bildar tredimensionella nätverk. Hjärtmuskulaturens sammandragningar pumpar ut blodet i kärlen. Muskulaturen är både uthållig och snabb, men kan inte styras av vilja. *Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen. Den kan inte styras av viljan och är uthållig men långsam. Sammandragning av den glatta muskulaturen påverkar blodflödet genom blodkärlen och luftflödet genom luftrören. Den glatta muskulaturen pressar också urinen och mag-tarmkanalens innehåll vidare. Skelettmuskulatur: Vår kropp innehåller drygt 600 skelettmuskler. Muskler med samma funktion kallas agonister eller synergister. Muskler som motverkar varandra kalls antagonister. Rörelserna blir smidiga genom ett invecklat samspel.Exempel på några av kroppens skelettmuskler: Huvudets muskler bidrar till att vi kan vrida och böja på huvudet. Vi kan tugga, le, blinka och rynka pannan. Den största av halsens muskler är den stora nickmuskeln. Den deltar i nickrörelserna och vridningen och sidoböjningen av huvudet. Skalenusmusklerna finns mellan halskotorna och de två översta revbenen. Dessa muskler böjer huvudet åt sidan och roterar halsryggraden.Det finns ytliga och djupa ryggmuskler. De djupa sträcker ryggraden och bidrar till hållningen. De böjer också huvudet och bålen bakåt samt vrider kroppen. De ytliga påverkar skuldrans och armens rörelser. Hit hör kappmuskeln och breda ryggmuskeln.

Bröstkorgens muskler Bröstkorgens muskler delas in i ytliga och djupa muskler. De ytliga är inblandade i armens rörelser. Hit hör stora och lilla bröstmuskeln. De djupa är involverade i andningen, speciellt inandningen. Utandningen sker med hjälp av bröstkorgens töjbarhet. Till de djupa musklerna hör interkostalmusklerna och mellangärdet. Mellangärdet, som är en muskelplatta, skiljer brösthålan från bukhålan.

Bäckenets muskler I bäckenet finns en muskelplatta som kallas bäckenbotten. Den förhindrar att bäckenets inre organ pressas nedåt vid ökat tryck i buken. Det finns även ringformade muskler som omsluter ändtarmen och urinröret, de kallas för slutarmuskler.

Höftens muskler Höftens muskler är kraftiga och bidrar framförallt till stabilitet.

Armarnas och benens musklerDessa muskelgrupper har var sina bestämda uppgifter. Den muskelgrupp som böjer ett knä kallas böjare, och den som sträcker kallas sträckare. Dessa samarbetar och gör att rörelserna blir balanserade och mjuka