Direktlänk till inlägg 13 september 2012

Respirationssystemet

Av Anna Håkansson - 13 september 2012 09:50

Respirationssystemet: Andningsorganen tar upp det syre som fordras för ämnesomsättningen i kroppens alla celler. Syre är nödvändigt för att cellerna ska fungera normalt. Det behövs för ämnesomsättningen och energiproduktionen i kroppen. Hjärnan kan bara vara utan syre någon minut innan den skadas. Vid ämnesomsättningen bildas, som restprodukt, koldioxid och vatten. Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgift är: ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, avge koldioxid från vävnaderna med utandningsluften. Luftvägarna värmer upp inandningsluften och gör den fuktig för att de känsliga lungorna inte ska skadas.Till luftvägarna räknas: näsan, bihålorna, svalget, struphuvudet, luftstrupen, luftrören. Näshålan (cavum nasi) delas i två delar av nässkiljeväggen (septum nasi). I näsans skiljeväggar ingår delar av överkäksben, silben, tårben, gomben och kilben. Det finns även tre musselben (näsmusslor), under dem sträcker sig näsgångarna. Näshålans smala tak består av silbenet som är försett med öppningar för luktnervens grenar. Näshålans botten består av den hårda gommen och mellan den och kilbenet finns näshålans bakre öppningar. Näshålan har förbindelse med luftfyllda hålrum som brukar kallas för bihålor. För att inte få ont i dem måste lufttrycket i dem vara detsamma som lufttrycket utanför kroppen.Trycket i bihålorna utjämnas via smala utförsgångar, och trycket i mellanörat via örontrumpeten. Näsan befriar luften från damm och bakterier samt befuktar och värmer luften. Luktceller ligger inbäddade i slemhinnan i näshålans tak, på näsans mellanvägg och på näsmusslorna. Cellerna kan registrera tusentals olika lukter. Informationen skickas vidare till hjärnan med hjälp av luktnerven som är den 1:a hjärnnerven. I näshålan mynnar tårkanalen som leder tårvätska från ögat till näsan, vilket gör att man snörvlar när man gråter.

Bihålorna Bihålorna består av håligheter i skallens ben, invändigt täckta av samma typ av slemhinna som finns i näshålan. Bihålorna sitter parvis på följande ställen: käkhålan i överkäksbenet, pannhålan i pannbenet, silbenshålor i silbenet, kilbenshålan i kilbenet

Svalget (pharynx)Svalget är ett rörformigt organ som omfattar delar av de övre luftvägarna och matspjälkningsapparaten. Det ligger bakom näshålan, munhålan och struphuvudet, framför halsryggraden. Svalgets övre, bakre del (naso-pharynx) står genom de bakre näsöppningarna i förbindelse med näshålan. På vardera sidan finns en gång mot örontrumpeten som förbinder svalget med mellanörat. Överst, bakåt, finns svalgmandlarna. Dessa är lymfoid vävnad, och liksom halsmandlarna (tonsillerna) producerar de vita blodkroppar till skydd mot bakterier. Svalgmandlarna kan bli så stora att de försvårar andningen genom näsan och kallas då adenoida vegetationer eller polyper. I svalget korsas vägarna för luft och mat. Struphuvudet (larynx)Struphuvudet består av flera broskdelar som tillsammans bildar ingången till luftstrupen. Man kan känna struphuvudet på halsen, det är mest framträdande på män. Broskdelarna hålls på plats av ledband, och med hjälp av små muskler kan brosken röra sig i förhållande till varandra. Invändigt är struphuvudet klätt av slemhinna som är uppbyggd av epitelceller, med flimmerhår, som transporterar slemmet med dess last av damm och bakterier uppåt mot svalget.Stämbanden är ett par slemhinneveck som innehåller elastisk substans och muskulatur. Stämbanden kan vibrera genom att luftström passerar. Därför är struphuvudet ett ljudbildande organ. Nedåt fortsätter struphuvudet i luftstrupen.

Luftstrupen Luftstrupen är 10-12 cm lång. Den delar sig i två stora luftrör som går in i varsin lunga. Slemhinnan har små flimmerhår, och skräp som kommer ner i luftstrupen eller luftrören transporteras bort av flimmerhåren. Det sker inget luftutbyte i luftstrupen, den fungerar bara som en kanal för passage av in- och utandningsluften.

Luftrören (bronchus)I lungorna fortsätter luftrören att dela upp sig till allt mindre förgreningar. De större förgreningarna innehåller brosk för att hålla rören utspända. Det högra luftröret är lite vidare och kortare än det vänstra. Främmande föremål har därför lättare att komma ner i höger luftrör. De två luftrörsstammarna (huvudbronkerna) delar sig i lobbronker, tre på höger sida och två på vänster. Dessa delar sig i sin tur i mindre rör. Förgreningarna fortsätter på detta sätt. På röntgenbilden ser bronksystemet ut som en trädliknande bildning med stammen överst och kronan nederst. De finaste delarna (bronkiolerna) slutar blint i de säckliknande lungblåsorna (alveolerna) där luftutbytet sker.I lungorna tas syre upp och ett utbyte av gas mellan andningsluften och blodet sker där. Syre tas upp, och koldioxid i blodet avges till utandningsluften.Varje lunga är formad som en kon, med en bred bas och en spetsig övre del. Lungorna omger hjärtat och hänger fritt i bröstkorgen. Mellan lungorna finns matstrupen. Höger lunga delas upp i tre lober av bindvävsfåror i lungvävnaden. Vänster lunga delas upp i två lober. Varje del har en egen luftrörsgren samt egna blodkärl. Varje lunga omges av lungsäcken som är en dubbelväggig säck av bindväv.Lungvävnaden är som en tvättsvamp i konsistensen och i varje lunga finns 400 miljoner lungblåsor. Lungblåsornas väggar är mycket tunna för att syrgas och koldioxid lätt ska kunna passera.Lungorna fungerar i princip som en blåsbälg. Vid inandning lyfts revbenen och mellangärdet sänks. Volymen i brösthålan ökar och trycket inuti lungsäckarna sjunker och lungorna utvidgas. Luften sugs in i lungorna för att sedan nå ut i lungblåsorna. Det är ett väldigt tryck i ”muskelblåsbälgen”. Vid en hoststöt pressas luften ut genom struplocket med en hastighet av 60 m/sekund, vilket kan jämföras med dubbel orkanstyrka.In- och utandningen styrs av signaler som kommer från andningscentrum i förlängda märgen. Olika reflexer styr också andningen. Om koldioxidhalten i blodet ökar andas man mer för att vädra ut koldioxiden. Det går även att påverka andningen med viljan, detta sker från storhjärnans bark.

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:47

Hjärt-kärlsjukdomar: Aortaaneurysm kan vara ett livshotande tillstånd om det inte upptäcks i tid. Bindväven i aorta har försvagats eller brutits ned och där kärlväggen är som svagast bildas en sjuklig vidgning som kan brista om den blir för stor. Van...

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:45

Post-traumatisk-stress-syndrom:Posttraumatisk stressyndrom, PTSD, kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. En behandling som visat god effekt vid posttraumatiskt stressyndrom är k...

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:44

Stress: Stress är egentligen en livsviktig reaktion i kroppen som sätter i gång olika stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol för att ge dig extra kraft och energi, kan exempelvis ske när du upplever fara eller känner dig otillräckli...

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:42

Anorexia nervosa (AN) betyder nervös aptitlöshet, vilket egentligen är en felaktig benämning på sjukdomen. AN kännetecknas av mycket låg vikt, en klar och intensiv rädsla för viktuppgång, menstruationsbortfall och störd kroppsuppfattning. Vid AN före...

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:40

Narcissism: Narcissisterna anser att de är exceptionella, står över alla andra och att de förtjänar mer än andra. De drivs av ambitionen av att uppnå stora framgångar, både professionellt och i privatlivet. De är ofta mycket intresserade av sitt yttr...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se