Matsmältningssystemet: Matsmältningsorganen har till uppgift att uppta födoämnen och sönderdela dessa. Näringsämnena sugs sedan upp av blodet och lymfan genom matsmältningskanalens slemhinna. Den ska också transportera bort onyttiga beståndsdelar. Matsmältningsapparaten sträcker sig från huvudet till analöppningen och är c:a 7 m lång. Till mag-tarmkanalen hör: munnen, svalget, matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen, ändtarmen och analkanalen För att näringen ska kunna tillgodogöras måste en mekanisk och kemisk nedbrytning ske. I den processen bidrar körtlarna som avsöndrar matsmältningssafter. Enzymerna som bildas kan bromsa eller påskynda kemiska reaktioner, de fungerar som katalysatorer. Det finns körtlar som hjälper till i matsmältningen, dessa är: spottkörtlarna, levern, gallblåsan, bukspottskörteln Den egentliga matsmältningen börjar i munhålan där födan tuggas, med hjälp av tänderna, och blandas med saliv. Tuggprocessen bidrar till att finfördela maten med hjälp av saliven vilket underlättar transporten.Tänder Tanden består av krona, hals och rot. I tandens inre finns ett hålrum som fylls ut av pulpan. Pulpan innehåller nerver och blodkärl. Tanden består huvudsakligen av dentin, som täcks av emalj på kronan och cement på roten. Emalj är kroppens hårdaste material.De främre tänderna är avbitningständer och de bakre är tuggtänder. Formen är anpassad efter funktionen.Framtänderna är mejselformade för att kunna bita av maten. Hörntänderna är spetsiga, dessa är också bra att bita av med. Kindtänderna är breda och knöliga, de lämpar sig för att mala och tugga sönder födan.Barn har 20 mjölktänder. En vuxen har 32 tänder: 8 framtänder, 4 hörntänder, 8 falska kindtänder, 12 äkta kindtänder. De innersta kindtänderna kallas visdomständer, de brukar komma fram tidigast vid 19 års ålder. Spottkörtlar Spottkörtlar bildar saliv, ungefär 1-­1,5 l/dygn. De kallas: öronspottkörtlar, underkäksspottkörtlar, tungspottkörtlar, undertungsspottkörtlar. Saliven innehåller ett enzym som kallas amylas. Amylas bidrar till en kemisk nedbrytning av kolhydrater. Öronspottkörteln är den största av körtlarna.Tungan Tungan har många funktioner. I slemhinnan finns smaklökar som urskiljer smakämnen som lösts upp i saliven. De kan skilja mellan olika smaker: sött, surt, salt, beskt .Svalget Svalget utgörs av ett hålrum som finns bakom munhålan och näshålan. Det fortsätter ner till matstrupen och struphuvudet. För att skydda svalget mot infektioner finns lymfkörtlar: halsmandlar och tungmandlar.MatstrupenMatstrupen (esofagus) är belägen framför ryggraden och bildar ett rör, 25-30 cm långt. Matstrupen transporterar maten från munnen till magsäcken. Under hela vägen fortsätter enzymerna från saliven att bryta ner födan. Musklerna i matstrupen drar ihop sig och slappnar av regelbundet och pressar maten neråt. Vågrörelserna kallas för peristaltik. Från det att man sväljer tar det 5-10 sekunder för födan att nå magsäcken, men det tar bara några sekunder för dryck.Magsäcken (ventrikeln) Magsäcken ligger högst upp i buken, till vänster i mellangärdet. I magsäcken stannar den delvis nedbrutna födan, kortare eller längre tid, innan den transporteras vidare i små portioner genom resten av mag-tarmkanalen. Magsäcken rymmer c:a 1,5 l och brukar normalt vara tömd på föda c:a 4 timmar efter en måltid. Magsäcken är formad som en säck med två öppningar. Den övre har förbindelse med matstrupen och den nedre övergår i tolvfingertarmen. De kallas övre (cardia) och nedre (pylorus) magmunnen.Insidan av magsäcken är beklädd av slemhinna med miljoner magsaftsproducerande körtlar. Den glatta muskulaturen gör att magsäcken kan utföra rörelser (peristaltiska rörelser) som blandar födan med magsaften. Magsaften består av vatten, slem, saltsyra och olika slags enzymer. Pepsin inleder den kemiska nedbrytningen av födans proteiner.Tarmen Tarmen är 7-8 m lång och delas in i tre delar: tunntarmen (intestinum tenue), tjocktarmen (colon), ändtarmen (rectum) Tunntarmen I tunntarmen fortsätter nedbrytningen av maten. Här sugs även näringsämnen upp. Tunntarmen är 3-5 m lång och består av olika delar: tolvfingertarmen (duodeum), tomtarmen (jejunum), krumtarmen (ileum). Tunntarmens uppgift är att: fortsätta sönderdela födan, ta upp vatten och näringsämnen från födan.Tunntarmen tar emot en stor mängd vätska, 6-7 l/dag. Dels det vi äter och dricker, dels vätskor som tillförts i mag-tarmkanalen, d.v.s magsaft, galla och bukspott. I tunntarmen tillförs ytterligare ungefär 2 l i form av magsaft. Det är nödvändigt att passagen tar ganska lång tid för att alla näringsämnen ska sugas upp. Det tar 3-5 timmar. Några exempel på dessa näringsämnen är: vitaminer, salter, spårämnen, socker, fett, aminosyror, som är proteinernas byggstenar. Tolvfingertarmen är den första delen av tunntarmen, den har fått sitt namn av att dess längd motsvarar tolv fingrars bredd (ungefär 25 centimeter). Här tillsätts ämnen från levern, gallan och bukspottskörteln. Dessa ämnen behövs för nedbrytning av födan Tomtarmen är c:a 2 m lång. Slemhinnan i hela tarmen är kraftigt veckad och försedd med små utskott som kallas tarmludd. Detta gör att ytan som suger upp näring blir större. Tunntarmens hela yta är 250 m², lika stor som en tennisbana. Sammandragningar i tarmens glatta muskulatur gör att födan både blandas och förs framåt.I högra nedre delen av bukhålan övergår ileum i tjocktarmen. En bindvävshinna håller tunntarmen på plats. Hinnan kallas för tarmkex. Blod, lymfkärl samt nerver leds i tarmkäxet till tunntarmen.Tjocktarmen (Colon) är ungefär 1,5 m lång och dubbelt så tjock som tunntarmen. Tjocktarmen har inget tarmludd och bildar inga enzymer. Tjocktarmens första del kallas blindtarmen, den finns på höger sida långt ner i buken. Från blindtarmens nedre, inre del utgår det maskformiga bihanget (appendix vermiformis) som kan orsaka svåra buksmärtor, s.k blindtarmsinflammation. Tjocktarmen sträcker sig från blindtarmen uppåt utefter bukhålans högra begränsning, s.k uppåtstigande colon. Från leverns undre yta svänger den och går på tvären över till den vänstra sidan av bukhålan, s.k tvärgående colon. Sedan svänger den nedåt, s.k nedåtstigande colon. Den sista delen är S-formad och kallas sigmaformad colon (colon sigmoideum). Slutligen övergår tjocktarmen i ändtarmen. Ändtarmen (rectum)Ändtarmen är 15-20 cm lång och sträcker sig ned till analöppningen (anus). I rectum samlas avföringen där hålls den kvar av två ringmuskler, yttre och inre analsfinktern. När rectum är tillräckligt utspänd uppstår defekationsbehov och den inre analsfinktern, som består av glatt muskulatur, öppnas automatiskt. Den yttre analsfinktern består av tvärstrimmig muskulatur och öppningen styrs av viljan.Ändtarmens huvuduppgifter är: absorbera vatten, koncentrera det tunnflytande avfallet från matsmältningsprocessen, uppsugning av vissa salter.I tjocktarmen finns bakterier, en del till stor nytta för människan. De framställer K-vitamin som är viktigt för blodets levring (koagulation).Bukhinnan (peritoneum) Bukhinnan är en tunn hinna som bekläder bukhåleväggens insidor och omsluter, helt eller delvis, bukhålans organ. Hinnan har en skyddande funktion. Organen som är omslutna av bukhinnan kallas intraperitoneala organ, men de som ligger bakom bukhinnan kallas retroperitoneala organ.Levern, som är kroppens största körtel, ligger i högra delen av buken, alldeles under mellangärdet, och skyddas av revbenen. Den är indelad i en större högerlob och en mindre vänsterlob. På baksidan finns leverporten där leverartären, portådern och gallgångarna passerar. Portådern innehåller näringsrikt blod från mag-tarmkanalen. Det bildas 0,5-1 l galla/dag. Gallsyrorna finfördelar det fett som man får i sig med födan. Leverns viktiga funktioner är: reglera ämnesomsättningen, producera ämnen som kolesterol och galla,, lagra fettlösliga vitaminer och järn, reglera blodsockernivån, ta hand om gifter som kommit in i kroppen, vara blodreservoar, rena blodet, bilda protein till blodet, bilda blod åt fostret vid graviditeten Gallblåsan Gallblåsan är päronformad och ligger på leverns baksida. Gallblåsegången går, från gallblåsan, ihop med levergången, från levern, och bildar en gemensam gallgång. Den mynnar, tillsammans med en gång från bukspottskörteln, i tolvfingertarmen. Galla behövs bara vid fetthaltigt födointag, gallan lagras därför i gallblåsan som tjänar som reservoar.Bukspottskörteln (pancreas)Bukspottskörteln ligger långt bak i buken, framför ryggraden. Den ser ut som en tillplattad banan. Den bildar bukspott som innehåller enzymer som hjälper till vid nedbrytning av maten. Körteln bildar även hormonerna insulin och glukagon, vilka är viktiga för att hålla kroppens sockerbalans på rätt nivå. Det bildas varje dygn 1,5-2 l bukspott. Bukspottet innehåller enzymer som bryter ner födan. Det bildas även bikarbonat som neutraliserar det sura innehållet från magsäcken.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hjärt-kärlsjukdomar: Aortaaneurysm kan vara ett livshotande tillstånd om det inte upptäcks i tid. Bindväven i aorta har försvagats eller brutits ned och där kärlväggen är som svagast bildas en sjuklig vidgning som kan brista om den blir för stor. Van...

Post-traumatisk-stress-syndrom:Posttraumatisk stressyndrom, PTSD, kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. En behandling som visat god effekt vid posttraumatiskt stressyndrom är k...

Stress: Stress är egentligen en livsviktig reaktion i kroppen som sätter i gång olika stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol för att ge dig extra kraft och energi, kan exempelvis ske när du upplever fara eller känner dig otillräckli...

Anorexia nervosa (AN) betyder nervös aptitlöshet, vilket egentligen är en felaktig benämning på sjukdomen. AN kännetecknas av mycket låg vikt, en klar och intensiv rädsla för viktuppgång, menstruationsbortfall och störd kroppsuppfattning. Vid AN före...

Narcissism: Narcissisterna anser att de är exceptionella, står över alla andra och att de förtjänar mer än andra. De drivs av ambitionen av att uppnå stora framgångar, både professionellt och i privatlivet. De är ofta mycket intresserade av sitt yttr...