Mobbning:(även kränkande särbehandling) innebär att en eller flera personer utsätts för systematiska trakasserier inom en social grupp. En person som mobbar en annan kallas mobbare. Mobbning kan involvera ett eller flera av det som juridiskt benämns misshandel, olaga hot, förolämpning, förtal, övergrepp i rättssak, stöld, skadegörelse, olaga frihetsberövning, ofredande och sexuellt ofredande. Mobbning handlar i många fall om att skaffa sig makt och status. Studier visar att mobbare vanligen har gott självförtroende och begränsad empati (Olweus, 1991). Mobbare trivs med den makt det innebär att kunna kontrollera och trakassera en annan individ. För att uppnå sitt mål behöver mobbarna den tysta massan till hjälp, det vill säga betraktare, som höjer mobbarens status genom att avstå från att ingripa. För att stävja mobbning är det nödvändigt att ingripa mot dem som mobbar. Som ett led i förbyggande arbete är det också önskvärt att få följeslagarna eller betraktarna att reagera och agera, det vill säga sänka toleransen för mobbning.

Mobbning delas in i: Fysisk, verbal, psykisk,e-mobbning, övriga former(ex man beställer varor i andras namn). Mobbning finns inte som brottsrubricering i svensk lagstiftning, men de handlingar som kan ingå i begreppet är ofta brottsliga. Begreppet mobbning går att härleda så långt som trehundra år tillbaka i tiden. Ordet "mobb" betyder "den föränderliga, opålitliga hopen" och att mobba betyder följaktligen att "pöbla" eller "bråka i gäng eller grupper". Den engelska "mobben" var en folkmassa som uppviglats av någon i politiska syften. Under senare år har mobbning bland vuxna, främst på arbetsplatser tilldragit sig mer uppmärksamhet. Mobbning bland vuxna involverar sällan våld eller hot om våld, däremot ofta exkludering från sociala sammanhang. Vuxna mobbare hävdar ofta att det inte är mobbning de ägnar sig åt och kan därför försvara sitt handlande i termer av att "jag behöver inte prata med människor som irriterar mig" eller "jag bestämmer vem jag vill bjuda på min fest" . Sexuell diskriminering och ibland även sexuella trakasserier, ofta riktat mot en person av underrepresenterat kön på en arbetsplats, är också en form av mobbning bland vuxna. Subtila påhopp och falska anklagelser/ryktesspridning är några metoder som mobbare använder sig av.Vuxenmobbning kostar samhället mycket pengar, i och med omfattande rehabiliteringsprogram som ibland kan behövas för de utsatta personernas ohälsa. Ur nationalekonomisk synvinkel är i grunden onödiga förtidspensioneringar väldigt kostsamma, speciellt där förtidspensionering äger rum många år före ordinarie pensionsåldern. Mobbning bland vuxna beror precis som hos mobbning bland barn på en dålig grupp eller ett dåligt arbetslag, med dålig struktur, i den dåliga strukturen bildas en dålig stämning där många börjar må dåligt. Av 1443 självmord år 2007 var 100-300 direkt relaterade till mobbning på arbetsplatsen. 10 000 - 30 000 långtidssjukskrivningar anses bero på mobbning i arbetet. En studie från 2009 visar att kvinnliga chefer mobbar mer än manliga chefer. För kvinnor ökade risken för att bli mobbade med 100 procent med kvinnlig chef. För män ökade risken att bli mobbade med 80 procent med kvinnlig chef.

Dålig självkänsla: Självkänsla kan beskrivas som den grundinställning vi har till oss själva, vad vi tycker om oss själva. Självkänsla-begreppet rymmer dimensioner av hur nöjda, stolta och accepterande vi är gentemot oss själva vad gäller vår person. Det är vanligt att man vid låg självkänsla har en så kallad prestationsbaserad självkänsla som påverkas just av hur man presterar och vad dessa prestationer får för erkännande av andra. En sådan självkänsla kan göra en överdrivet sårbar för kritik och andras åsikter. Det kan vara en del av problematiken vid svårigheter att uppvisa så kallade självhävdande beteenden som att vid behov sätta gränser, säga nej och hävda sin egen åsikt.En överlag prestationsbaserad självkänsla kan därför bli en grogrund för grubbel och oro och finnas med i bilden vid till exempel utmattningsdepression. I viss mån är även en god och sund självkänsla känslig för andras omdömen och utvärderingar. Det är bland annat detta som gör att vi beter oss på ett socialt accepterat sätt och värnar om och värderar våra relationer till andra på arbetsplatsen, i familjen och i vänkretsen högt. Få av oss vill bete oss på ett sådant sätt att vi utesluts ur gemenskaper, vilket gör att en sund självkänsla alltid till viss del kommer påverkas av andras omdömen. Viktigt är dock att de egna värderingarna om vad som duger, är fint nog eller tillräckligt bra får styra lika mycket. En balans mellan andras åsikter och de egna vad gäller både personliga egenskaper och prestationer, är att föredra.Personer med en i grunden god självkänsla och en positiv inställning till sig själva kommer att hantera svårigheter och motgångar lättare än de med en mer negativ inställning till sitt egenvärde och sin person, så kallad låg eller dålig självkänsla. Man kan uttrycka det så att en god självkänsla är ett slags psykologiskt vaccin som gör att vi förstår vad som är vårt och vad som är andras, vad vi kan påverka och vad vi inte kan påverka. En god självkänsla hjälper till att hitta en lagom nivå när vi utvärderar oss själva och våra prestationer: ingen kan bli omtyckt av alla och jämnt prestera på topp. Vi duger även när vi har en dålig dag.Riskerna med en låg självkänsla är att vi blir mer sårbara för depression, oro och ångest. Vi belastar också våra relationer genom att bli antingen överdrivet beroende av andra och deras godkännande eller överdrivet självupptagna och distanserade gentemot andra i förhoppning att de inte ska förstå hur ”dåliga” vi är. Har vi en låg självkänsla kommer vi lättare att tolka neutral information från omgivningen som negativ och kanske helt missa positiva signaler. De stämmer inte överens med vad vi själva tycker om oss och därför ignoreras de eller bortförklaras. Med låg självkänsla tillskriver vi positiva saker och händelser i vårt liv till andra eller annat medan det negativa som hänt har att göra med oss. Det här blir lätt en ond cirkel som förstärker sig själv och påverkar våra tankar, känslor och beteenden. Många psykologer och psykoterapeuter är överens om att en god självkänsla grundläggs under barndomen och uppväxten. Att uppleva sig älskad, sedd och accepterad som man är av viktiga närstående anses vara viktiga faktorer för att utveckla en sund självkänsla.

Stärk självkänslan: Man kan i psykoterapi arbeta med en låg självkänsla genom att synliggöra mönster i ens liv som vidmakthåller problemet och vid behov också resonera kring hur det kan ha uppstått. I psykoterapi kan man få hjälp att pröva nya förhållningssätt, resonera kring gamla ”sanningar” som påverkat en och ifrågasätta deras giltighet. Att ändra sitt beteende i situationer där man kanske tidigare dragit sig undan eller varit snabb att ta på sig skulden för saker kan också vara nödvändigt. Är du förälder kan du tänka just på detta för att hjälpa ditt barn till en god självkänsla. Visa kärlek, omsorg och när barnet gör fel eller behöver tillrättavisas kritisera beteendet, inte barnet. Ha rimliga förväntningar på barnets prestationer. Var själv ett gott exempel och en förebild: ta hand om dig själv, uppskatta dig själv och tala inte illa om till exempel ditt utseende, din kropp och dina prestationer. Barn gör framför allt som vi gör, inte som vi säger.

1. Sluta jämföra dig med andraDu är bra och du duger precis som du är. Istället för att ständigt låta dig bländas av andra - ge dig själv en klapp på axeln lite då och då. De egna kraven är oftast värst. Be din inre kritiker vara tyst ibland. Du kan misslyckas med vad som helst utan att vara misslyckad - se det som att du får mer livsvisdom istället.

   2. Omge dig med stöttare Säg ja till människor som ger dig värme, kraft och energi. Säg nej till sammanhang där du bromsas upp av avundsjuka eller annat onödigt. Säg "tack" när någon ger dig positiv feedback, även om du inte tycker du är "perfekt" - det är ingen.

   3. Var snäll mot dig själv Vila när du behöver vila. Motionera och ät bra mat. Unna dig en massage ibland när du känner dig sliten. När du "servar" din kropp ger du dig själv ett budskap om att du är viktig. Upprepa ofta för dig själv " jag är bra", "jag duger", "jag är värdefull", speciellt när du inte alls känner dig så. När du ser dig själv i spegeln ta ögonkontakt med dig själv och le.

4. Be om hjälp

Är din självkänsla mycket låg kan det ta längre tid att bryta dina negativa tankemönster men det går även om det är tufft. Ge inte upp på vägen. Be om professionell hjälp om det blir för tufft, all förändring kräver tålamod. Fira alla små framsteg!

5. Släpp offerrollen

Ju mer du tar ansvar för ditt eget liv och sätter upp egna mål, desto större chans att det blir som du vill. Du kan påverka mer än du tror.

6. Säg ja till dig själv

När du vet vad du vill är det bara att börja prioritera din tid. Att säga nej ibland är en förutsättning för att du ska kunna säga ja till dig själv.

7. Fira små framgångar

Att förverkliga saker tar tid. Ge dig själv en klapp på axeln för varje liten framgång. Ta ut lite lycka i förskott, så är det lättare att behålla motivationen.

8. Välj din omgivning

Umgås mycket med människor som också vill något, som vågar och som inspirerar dig. Peppa varandra att nå ännu högre höjder.

9. Lär dig av misslyckanden

Alla gör missar ibland - det är en naturlig del av läroprocessen och ger insikter som är nödvändiga för att vi ska kunna växa som människor. Skaka av dig de negativa känslorna och jobba vidare.

10. Tänk stort

Det mesta är möjligt så ta på dig din visionshatt när du planerar stordåd. Sen blir det kanske inte exakt som du drömt men det blir i alla fall mycket mer än om du aldrig vågar lämna din trygga hamn.

11. Be om hjälp

Det är svårt att nå sina mål helt på egen hand. Be om hjälp med det du behöver så underlättas hela processen. Hjälp själv andra så blir alla nöjda och glada.

12. Visualisera din målbild

Skapa dig en inre mental bild över hur du känner dig och hur det ser ut när du redan nått dina mål. Gör denna bilden så verklig du kan och upplev gärna känslan med alla dina sinnen. Låt den bilden bli din följeslagare så ska du se att det du vill kommer att hända - kanske snabbare än du anar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hjärt-kärlsjukdomar: Aortaaneurysm kan vara ett livshotande tillstånd om det inte upptäcks i tid. Bindväven i aorta har försvagats eller brutits ned och där kärlväggen är som svagast bildas en sjuklig vidgning som kan brista om den blir för stor. Van...

Post-traumatisk-stress-syndrom:Posttraumatisk stressyndrom, PTSD, kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. En behandling som visat god effekt vid posttraumatiskt stressyndrom är k...

Stress: Stress är egentligen en livsviktig reaktion i kroppen som sätter i gång olika stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol för att ge dig extra kraft och energi, kan exempelvis ske när du upplever fara eller känner dig otillräckli...

Anorexia nervosa (AN) betyder nervös aptitlöshet, vilket egentligen är en felaktig benämning på sjukdomen. AN kännetecknas av mycket låg vikt, en klar och intensiv rädsla för viktuppgång, menstruationsbortfall och störd kroppsuppfattning. Vid AN före...

Narcissism: Narcissisterna anser att de är exceptionella, står över alla andra och att de förtjänar mer än andra. De drivs av ambitionen av att uppnå stora framgångar, både professionellt och i privatlivet. De är ofta mycket intresserade av sitt yttr...