Direktlänk till inlägg 13 november 2012

Anorexi, Bulimi, Top model

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:42

Anorexia nervosa (AN) betyder nervös aptitlöshet, vilket egentligen är en felaktig benämning på sjukdomen. AN kännetecknas av mycket låg vikt, en klar och intensiv rädsla för viktuppgång, menstruationsbortfall och störd kroppsuppfattning. Vid AN föreligger det inte någon äkta aptitlöshet. Orsaken till den låga vikten är minskat födointag som ofta börjar med en till synes oskyldig bantning som av flera anledningar inte avstannar. En mycket kraftig rädsla för vikuppgång utvecklas och trots normal eller låg vikt upplever sig individen som alldeles för fet för att sluta med bantningen. Att äta leder till ångest vilket är en naturlig psykologisk konsekvens om man känner sig för fet och i behov av bantning. Önskan att gå ner i vikt brukar nästan alltid hänga samman med en rad andra psykologiska variabler som kontroll och perfektionism som tillsammans med en rad fysiologiska reaktioner försvårar det spontana tillfrisknandet. Att äta och gå upp i vikt upplevs som kontrollförlust, vilket känns hemskt. Den extremt stränga dieten leder till kraftig viktnedgång. I vissa fall kombineras dieten med överdriven motion för att åstadkomma eller vidmakthålla den låga vikten. Även så kallade kompensatoriska beteenden av rensningstyp (självframkallad kräkning, laxermedel och diuretika) använts av en del med anorexi i tron om att dessa metoder leder till mer effektiv viktnedgång. De senare årens forskning har dock visat att dessa metoder är i stort sett verkningslösa då kroppen lär sig kompensera för de initiala och kortsiktiga effekterna genom olika mekanismer (t ex mer effektiv kaloriabsorption, nedreglering av ämnesomsättningen, etc). Å andra sidan är de negativa fysiska och psykologiska skadeverkningar av dessa metoder inte försumbara, utan snarare mycket allvarliga.Utöver de ovannämnda symptomen leder svälttillståndet vid AN också bland annat till fixering vid mat (en reaktion som tycks ha en klar biologisk korrelat), problem med att koncentrera sig och fokusera, sömnsvårigheter, lättretlighet, tvångssymptom, muskelsvaghet, sänkt ämnesomsättning (och relaterade aspekter: låg puls och lågt blodtryck) och utväxt av så kallade lanugohår. Med låg vikt vid AN menar man en vikt som är minst 15% under den förväntade vikten som i sig bestäms av kön, ålder och längd. För vuxna anses ett så kallat Body Mass Index (BMI) under 17.5 som allvarlig undervikt. BMI räknas fram genom att dela vikten i kilo per kvadraten av längden i meter). T ex om man väger 65 kilo och är 1.68 m lång så blir ens BMI 65:(1.68x1.68)=23 som ligger inom det hälsosamma spektret dvs, mellan 20 och 25. Förloppet av AN varierar mycket mellan olika patienter. Hos en del kan sjukdomen gå över inom ett år, medan hos andra kan den fortsätta i flera år. I cirka 10% av fallen har sjukdomen ett mycket långdraget förlopp. AN kan variera i intensitet och i vissa svåra fall leda till döden. Hög ålder vid debuten, ansamling av andra psykiska störningar under barndomen, samtidig personlighetsstörning och stor viktförlust kan predicera sämre prognos. Det krävs dock mycket mer forskning för att identifiera prognostiska faktorer som kan användas för mer effektiv prevention, vårdplanering och behandling.AN har den högsta dödligheten av alla psykiatriska störningar. Uppföljningsstudier har visat en dödlighet på 1-18 %.Trots flera års forskning finns det fortfarande ingen behandling som visar på mycket goda effekter för flertalet patienter med AN. Vetenskaplig utvärdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utsträckning. Genomgång av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns några läkemedel med dokumenterad effekt vid AN. Vad gäller psykologiska behandlingar så har familjebaserad beteendeterapi enligt Maudsly modellen visat lovande resultat i ett par kontrollerade studier, dock enbart för yngre patienter med relativt kort duration av AN. Det krävs intensiv forskning för att utveckla och värdera mer effektiva behandlingar för AN.

Bulimi:Bulimia nervosa (BN) förekommer hos ca 2% av kvinnor och yttrar sig i återkommande perioder av hetsätning då patienten äter betydligt större mängder föda än vad som kan anses normalt och upplever sig samtidigt ha förlorat kontrollen över ätandet. Episoder av hetsätning åtföljs av olämpligt kompensatoriskt beteende i form av fasta, missbruk av laxermedel, urindrivande medel, självframkallad kräkning och/eller överdrivet motionerande.I likhet med anorexia nervosa är den drivande faktorn i BN ett starkt missnöje med vikt/figur, låg självkänsla och en rad andra psykosociala faktorer som leder till flera onda cirklar, t ex mellan bantning och överätning/hetsätning och mellan överätning och kompensatoriskt beteende som tillsammans med oundvikliga biologiska mekanismer vidmakthåller störningen. Jämfört med anorexipatienter upplever personer med BN vanligen en högre grad av psykopatologi med impulsivt beteende, sämre anpassningsförmåga, mer framträdande depressiva symptom och ökad risk för självmord och drogmissbruk. Hos både grupperna är irritation, depressivitet och tvångsmässighet vanligt förekommande. Ätstörningar medför också ett flertal risker för kroppshälsan. Bland dessa märks tandskador, benskörhet, intermittent ödem och rubbad hjärtrytm. BN kan vara av två typer: 1. Med självrensning: under den aktuella episoden av bulimia nervosa har personen regelmässigt ägnat sig åt självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang. 2. Utan självrensning: under den aktuella episoden av bulimia nervosa har personen använt andra olämpliga kompensatoriska beteenden som fasta eller överdriven motion, men har inte regelmässigt ägnat sig åt självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang. BN debuterar i regel i högre åldrar jämfört med Anoreixa nervosa. Den typiska debutåldern är mellan 16 och 19. I de flesta fall börjar BN efter en bantningsperiod som är tillräckligt rigid och långdragen för att skapa kognitiv upptagenhet av mat och ätande. Detta i kombination med vissa risk faktorer (t ex låg självkänsla, missnöje med vikten/figuren och en klar tendens att använda sig av undvikande coping) kan lägga grunden för utveckling av BN. Det finns ett stort antal empiriska studier om behandling av BN. Två skilda former av psykologiska behandlingar har visat på goda effekter i kontrollerade randomiserade studier. Dessa behandlingar är kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT). Eftersom KBT visar på snabbare effekt, vilket minskar patientens lidande avsevärt snabbare, anses KBT var förstahandsbehandlingen vid BN.

Top model: Hur mycket påverkar program som Top model dagens ungdomar? Vad anser ni om butikernas skyltdockor? Tidningar, internet?

 
ANNONS
 
Borderline & Fettot

Borderline & Fettot

6 december 2012 11:31

Intressant inlägg =)

http://ekblaad.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:47

Hjärt-kärlsjukdomar: Aortaaneurysm kan vara ett livshotande tillstånd om det inte upptäcks i tid. Bindväven i aorta har försvagats eller brutits ned och där kärlväggen är som svagast bildas en sjuklig vidgning som kan brista om den blir för stor. Van...

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:45

Post-traumatisk-stress-syndrom:Posttraumatisk stressyndrom, PTSD, kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. En behandling som visat god effekt vid posttraumatiskt stressyndrom är k...

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:44

Stress: Stress är egentligen en livsviktig reaktion i kroppen som sätter i gång olika stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol för att ge dig extra kraft och energi, kan exempelvis ske när du upplever fara eller känner dig otillräckli...

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:40

Narcissism: Narcissisterna anser att de är exceptionella, står över alla andra och att de förtjänar mer än andra. De drivs av ambitionen av att uppnå stora framgångar, både professionellt och i privatlivet. De är ofta mycket intresserade av sitt yttr...

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:38

Mobbning:(även kränkande särbehandling) innebär att en eller flera personer utsätts för systematiska trakasserier inom en social grupp. En person som mobbar en annan kallas mobbare. Mobbning kan involvera ett eller flera av det som juridiskt benämns ...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se