Direktlänk till inlägg 13 november 2012

Stress och utbrändhet

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:44

Stress: Stress är egentligen en livsviktig reaktion i kroppen som sätter i gång olika stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol för att ge dig extra kraft och energi, kan exempelvis ske när du upplever fara eller känner dig otillräcklig i en pressad situation! Stress är högst individuell och uppstår för att återställa obalansen mellan omgivningens och dina egna krav utifrån dina personliga resurser!För urtidsmänniskan var stress ett sätt att uppfatta fara och sätta kroppen och alla sinnen i alarmberedskap för att kämpa eller fly, och för att överleva! I det samhälle du lever i idag har stressen kommit in i vardagen på ett helt annat sätt och även fått en lite annorlunda karaktär då tidsbrist och känslan av otillräcklighet har ökat. Det är när du känner att du tappar kontrollen, känner dig otrygg och saknar mening som risken för stress ökar. Stress uppkommer ofta som en följd av dina tankar, av dagligt grubbel. Kroppen har svårt att se skillnad på tankar och verkliga fysiska faror, därför skapas samma kroppsliga reaktioner. När kraven, pressen, förväntningarna och utmaningarna i din vardag blir för stor på dig kan du även känna dig stressad. Stress är kroppens försvar på dessa reaktioner. Stress ska ses som en naturlig psykosomatisk biologisk reaktion utav de individuella påfrestningarna, vilka i sin tur leder fram till olika kroppsliga reaktioner. I dagens stressade samhälle kan många av oss lida av en långvarig mer dold psykiskt stress som kan skapa problem i framtiden. Genom att förstå hur och när din stress uppstår kan du lära dig olika metoder för stresshantering.Vid stress sätts kroppen i larmberedskap. Stressreaktionen startar i hjärnan, det sympatiska nervsystemet som är inriktat på kamp och flykt aktiveras och med hjälp av olika hormoner så sätts kroppen i beredskap. Stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol utsöndras vid stress. Adrenalinet är det hormon som kickar i gång oss vid stora fara, fysiska utmaningar, psykisk stress, ilska mm. Noradrenalinet är viktig för vakenheten, skapar entusiasm, optimism samt höjer koncentrationsförmågan. Kortisolet aktiverar vår överlevnadsinstinkt och aktiveras vid fara och hot, och gör att vi stänger av fysiskt och mentalt. Kroppens stressystem är alltid aktivt. När stress infinner sig så reagerar kroppen genom att anpassa sig till situationen: Kroppen får extra krafter och motivation, Energi frigörs till kroppen och hjärnan, Blodtrycket höjs, hjärtat slår fortare, Lungorna vidgas för att kunna ta mer syre, Musklerna spänns, Koncentrationen höjs, Smärttröskeln höjs, Kroppens naturliga återuppbyggnadsprocess sätts på sparlåga, Blodet blir mer trögflytande för att vi inte ska förblöda vid eventuell skada, Sömnbehovet minskar, Matsmältningen går på sparlåga, Muntorrhet. Normalt så återställer sig kroppen efter en stressituation. Det parssympatiska nervsystemtet som är inriktat på vila och återhämtning aktiveras normalt vid vila och avslappning, det samma gäller ämnesomsättningen och immunförsvaret. Ju längre stressen pågått desto längre tid kan det ta att balansera kroppen igen, därför bör du vara observant, ett flertal symtom och sjukdomar kan uppstå om kroppen inte får återhämta sig. Symtomen blir fler och kan leda till sjukdom ju längre stressen pågår:

  • Trötthet

  • Olust att stiga upp, och gå till arbetet

  • Sämre sömn, kan i sin tur leda till störd ämnesomsättning, sämre immunförsvar, sämre prestationsförmåga, att hormonproduktionen påverkas.

  • Påverkar hjärnan, Hippocampus, som i sin tur påverkar ett flertal kroppsliga funktioner: exempelvis hjärnans alla nervkopplingar, känslocentrum, förbindelselänk av hormoner, törst, kroppstemperatur, blodtryck, fortplantningsorganen, binjurarnas- och njurarnas funktion mm.

  • Likgiltighet, nedstämdhet

  • Humörsvängningar

  • Irritation

  • Depression

  • Ångest

  • Kroppens återuppbyggnad försämras, cellproduktionen och ämnesomsättningen blir sämre.

  • Sämre prestationsförmåga

  • Minskad uppmärksamhet

  • Minskad koncentrationsförmåga

  • Glömska, minnesluckor, sämre närminne

  • Obeslutsamhet

  • Minskar kroppens känslighet för stresshormonet kortisol vilket kan innebära att kortisolets inflammationshämmande egenskaper minskar, se även inflammationer. Detta kan leda till försämrat immunförsvar, lättare att få förkylning.

  • Hjärt- och kärlsjukdomar

  • Ökat blodtryck

Förhöjt LDL-kolesterol,


Högre blodsockernivåer och bukfetma, se insulin. Hormonet kortisol skapar bukfetma vid långvarig stress, ökar aptiten och även risken för att du stressäter skräpkost med högt GI-värde, se GI-värde. Ökad tillverkning av aptithormonet Ghrelin samt minskad tillverkning av det aptitdämpande. hormonet Leptin anses också spela in.

  • Ökad risk för diabetes, typ 2. Insulinresistens. Insulinstörningar anses bl.a även kunna uppstå av störd sömn främst djupsömn,

  • Ökad risk för fetma

  • Spänningshuvudvärk, migrän

  • Muskelspänningar i nacke, axlar och skuldror

  • Fibromyalgi.

  • Hjärtklappning

  • Magproblem, förstoppning, diarré

  • Hudproblem, astma

  • Minskad sexlust

  • Utarmning av vitaminer och mineraler

  • Snabbare åldrande

  • Förvärrat ärftligt håravfall, grått hår

  • Ökad risk för utbrändhet

  • Sämre självkänsla

  • Drar sig undan

  • Minskad kreativitet

  • Minskad livskvalitet

  • Ökad risk för cancer


Positiv stress är en kortvarig stress där du använder de sinnen som blir mer aktiva under stressen i ett visst syfte. Positiv stress höjer motivationen. Vid positiv stress gör kroppen en positiv kraftansamling för att uppleva eller genomföra något, du gör en medveten ansträngning. Stress blir negativ när den är långvarig. Vid negativ stress har stressen varit påtaglig under en längre tid, kontinuerligt under flera månader och du har svårt att släppa stressen att slappna av och vila. Vid negativ stress blir flera stressymptom mer tydliga och du får tydliga sjukdomstecken: trötthet, depression, dålig sömn, irritation, sämre prestationsförmåga, minskat immunförsvar m.f Stressen kan vara av olika personlig dignitet beroende på hur och när den infinner sig i livet samt din personliga stresstålighet. Man brukar tala om mikrostress, livsavgörande händelser samt traumatiska kriser eller katastrofer. Mikrostress kan vara vanlig vardagsstress, allt man försöker hinna med men inte hinner, familjerelaterad stress, stress i arbete, med mera. Livsavgörande händelser kan vara stora beslut man tvingas genomföra, som att separera, svårare ekonomiska problem, arbetslöshet, medan traumatiska händelser som krig, tortyr, våldtäkter naturkatastrofer kan skapa helt andra stressymtom i kroppen. Du kan lära dig att hantera din stress. Hur pass stresstålig du är är helt individuellt, men det finns ändå fler saker du kan göra för att förbättra din stresstålighet samt undvika stress i din vardag. Det första du bör göra är att reflektera över när, var och hur stressen uppkommer, samt observera de kroppsliga reaktioner som sker. Det är viktigt att du försöker undanröja de grundorsaker (stressorer) som ligger bakom stressen. Det finns ett samband mellan stress och dålig sömn, varför det första du bör göra är att se över dina sömnrutiner. Meditation, yoga och olika andningsövningar är stressreducerande. Mindfulness är en bra praktisk metod du även kan använda dig av för att motverka stress när den uppkommer. Våga erkänna för dig själv och andra att du känner dig stressad! Lär dig att misslyckas, världen går inte under för det! Utan misslyckanden kan du aldrig lära dig något nytt eller skapa förändring!Med stressorer avses de grundorsaker som ligger bakom att stress. Ofta är det flera stressorer sammantaget som ligger till grund för en stressreaktion. Genom att undanröja stressorer som ger upphov till stress kan du komma till bukt med stressen. Stressorer delas in följande 3 grupper:

  • Psykiska

    • Brist på kontroll

    • Brist på omsorg om dig själv

    • För höga krav på dig själv

    • Arbetssituationen

    • Brist på uppskattning

    • Dålig självkänsla

  • Fysiska

    • Ljud, buller

    • Värme & kyla!!!!!

    • Alkoholism

    • Miljögifter

    • Sjukdomar

  • Sociala

    • Ekonomi

    • Arbetslöshet

    • Separationer

Dödsfall


Olika faktorer påverkar hur du upplever stressen:

  • Krav: Hur ser de verkliga kraven ut, hur upplever du kraven subjektivt. Är kraven enkla, svåra, många, få?

  • Stresscoping: Vilka strategier och kunskaper har du för att bemästra och handskas med stressen/kraven?

  • Psykosociala resurser: Vilka personliga egenskaper har du för att hantera stressen, hur ser din självkänsla ut, vilket socialt stöd har du?

Vid stress brukar man tala om vikten av kontroll för att kunna hantera stressen. Lär du känna och behärska din personliga stress så är mycket vunnet. Om du personligen upplever stressen som negativ eller positiv spelar också in. Personer som är lättirriterade, fientligt inställda, har en aggressiv läggning, är allt för tävlingsinriktade samt starkt planlägger allt har en större benägenhet att hamna i negativ stress, det samma om självkänslan är låg. Personer som gillar utmaningar och är förändringsbenägna klara stress bättre, det samma gäller om man har ett fungerande socialt nätverk omkring sig.


Utmattning/Utbrändhet: Tecken på utbrändhet kommer ofta smygande och utbrändheten utvecklas stegvis genom att stressen tilltar och att du inte får tillräckligt tid för vila och återhämtning. Motståndskraften blir lägre och lägre. Du utvecklar ofta också omedvetna reaktionsmönster på stressen, och stressen blir en del i din vardag. Är du omedveten om ditt stresstillstånd kan det sluta med att du tillsist bryter ihop, du har passerat din egen gräns och du har hamnat i något som fått benämningen, Utbrändhet, utmattningssyndrom eller Utmattningsdepression eller uppgivenhetsstress. Utbrändhet utlöses ofta av att arbetssituationen blir för övermäktig och depression följer ofta i dess spår men inte alltid. Du har gått in i väggen och fått ett stressammanbrott. Vid utmattning brukar den höga nivån av kortisol som är vanlig vid långvarig negativ stress minska i och med att utmattningen är ett faktum, men kortisolet har troligen redan orsakat flera allvarliga fysiska och psykiska symtom i kroppen. Forskning om kortisolets inverkan vid långvarig stress och utbrändhet är inte uttömd, utan nya rön lär komma. Även hormonet DHEA som är beroende av kortisol samt testosteron kan bli lägre än normalt. Vanliga symtom vid risk för utbrändhet:

  • Ständig trötthet

  • Trötthet även när man är ledig eller har semester

  • Känslomässig utmattning

  • Låg stressnivå

  • Svårt att slappna av

  • Låg prestationsförmåga

  • Koncentrationssvårigheter

  • Glömska, du missar möten

  • Cynism

  • Otillräcklighet

  • Depression

  • Nedstämdhet

  • Irritation

  • Ineffektivitet

  • Dålig sömn. Du har svårt att somna. Du vaknar massor av gånger per natt, vilket ger mindre djupsömn. Du vaknar tidigt på morgonen och har svårt att somna om.

  • Fysiska problem: muskelvärk, smärta, hjärtklappning, huvudvärk, ljudkänslighet, infektioner...

  • Psykosomatiska symtom: tilltagande depression, ångest...

  • Dålig självkänsla

Ensamhetskänsla

Förlorad arbetsglädje

  • Skuldkänslor

  • Underkastelse

  • Du drar dig undan

Har du en gång blivigt utbränd kan det vara en lång väg tillbaka till ett fungerande liv igen. Ditt eget psyke och din fysiska kropp har nått gränsen och sagt, NEJ! Vid utbrändhet måste du därför successivt ändra ditt sätt att leva, tänka och känna och sakta men säkert bygga upp nya rutiner och bli mer aktivt medveten om såväl omedveten stress som synbar stress, och medvetet försöka motverka den makt stressen har över ditt liv. Om du lär dig att medvetet och kreativt respondera i olika stressituationer så lagras inte stressen längre och du kan sakta men säkert hitta en väg ut från stressen. KBT och Mindfulness är metoder som givigt resultat för att behandla utbrändhet. Du bör allteftersom göra alla förändringar som är konstruktiva och positiva för ditt tillfrisknande: se över din arbetssituation, börja arbetsträna igen efter sjukskrivning, skapa positiva social kontakter, se över din kost och näring och din fysiska träning mm. Vid utbrändhet kan även depression förekomma. Depression i sig är även beroende av brist/obalans i signalämnena serotonin och dopamin. Symtom så finns vid utbrändhet kan även vara problem som har att göra med sköldkörtelproblem. Om du drabbas av utbrändhet är det av största vikt att gå varligt fram med behandlingen: Precis efter stressammanbrottet är du oftast väldigt känslig och skör psykiskt och fysiskt. Därför måste kropp och själ få maximalt med vila för återhämtning.Lär dig känna när och hur dina muskler är spända och lär dig avslappning i musklerna. Är bl.a väldigt bra att göra detta innan du ska sova,Successivt ska kropp och psyke byggas upp igen. Sjukgymnastik, lättare fysisk övningar, fysisk träning, andningsövningar för kroppen. Regelbundna matvanor, bra kost och näring. KBT är en rekommenderad metod för den psykiska hälsan och för att skapa nya beteendemönster, och för din sociala träning. Mindfulness är bra för att kunna finna ro och avslappning i dig själv. Yoga som är stärkande för kropp och psyke och har också visat sig fungera avstressande Arbetsträning, tillbaka till familjelivet...

Slutligen bör du börja med arbetsträning, någon dag i veckan upp till halvtid i början. Om den tidigare arbetsplatsen varit för stressande, bör du byta arbetsuppgifter eller arbetsplats. Du bör ha stöd av terapeut, kurator och personal från arbetsplatsen under denna tid. Därtill ska du nu föröka komma tillbaka till ett fullt fungerande familjeliv igen. Fortsätt i övrigt med samma metoder som under återuppbyggnadsfasen. Diskussionen pågår i dag om hur snabbt man kan gå igenom dessa behandlingsfaser, något som kan vara väldigt individuellt. Det har visat sig att det varit väldigt svårt att komma tillbaka till arbetet och ett fungerande socialt liv om personen varit utbränd och blivigt drabbad av depression när tiden passerat över ett halvår. Därför vill myndigheterna intensifiera behandlingen numera.

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:47

Hjärt-kärlsjukdomar: Aortaaneurysm kan vara ett livshotande tillstånd om det inte upptäcks i tid. Bindväven i aorta har försvagats eller brutits ned och där kärlväggen är som svagast bildas en sjuklig vidgning som kan brista om den blir för stor. Van...

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:45

Post-traumatisk-stress-syndrom:Posttraumatisk stressyndrom, PTSD, kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. En behandling som visat god effekt vid posttraumatiskt stressyndrom är k...

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:42

Anorexia nervosa (AN) betyder nervös aptitlöshet, vilket egentligen är en felaktig benämning på sjukdomen. AN kännetecknas av mycket låg vikt, en klar och intensiv rädsla för viktuppgång, menstruationsbortfall och störd kroppsuppfattning. Vid AN före...

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:40

Narcissism: Narcissisterna anser att de är exceptionella, står över alla andra och att de förtjänar mer än andra. De drivs av ambitionen av att uppnå stora framgångar, både professionellt och i privatlivet. De är ofta mycket intresserade av sitt yttr...

Av Anna Håkansson - 13 november 2012 12:38

Mobbning:(även kränkande särbehandling) innebär att en eller flera personer utsätts för systematiska trakasserier inom en social grupp. En person som mobbar en annan kallas mobbare. Mobbning kan involvera ett eller flera av det som juridiskt benämns ...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se