Hjärt-kärlsjukdomar: Aortaaneurysm kan vara ett livshotande tillstånd om det inte upptäcks i tid. Bindväven i aorta har försvagats eller brutits ned och där kärlväggen är som svagast bildas en sjuklig vidgning som kan brista om den blir för stor. Vanligtvis har man inga känningar eller besvär förrän bråckbildningen brister. Själva bråckbildningen kan oftast opereras om den upptäcks i tid. Trots att läkare idag kan rädda allt fler drabbade, avlider över 1 000 svenskar varje år som en följd av brustet aortaaneurysm.

Barn och hjärtfel: Varje år föds 1000 barn i Sverige med hjärtfel. Det är en av hundra nyfödda. Medfödda hjärtfel är ett samlingsnamn för flera hundra olika missbildningar i själva hjärtat eller i de stora blodkärlen runt hjärtat.Hjärtfelens detaljer skiljer sig mer eller mindre från patient till patient men kan ändå delas in i tre olika typer av problem. Barnets hjärta kan ibland ha en förträngning någonstans, oftast kring hjärtklaffarna, men ibland i kroppspulsådern eller i lungartärerna. Förträngningarna ger en onormal tryckbelastning på hjärtat. Barnhjärtat kan också ha ett hål på något ställe där det inte ska vara något hål, till exempel mellan olika hjärtrum eller i blodkärlen. Dessutom kan det förekomma flera varianter av felkopplingar mellan blodkärlen kring hjärtat. Enskilda patienter kan även ha en kombination av alla dessa medfödda hjärtfel. Det finns inget entydigt svar på varför medfödda hjärtfel uppkommer. En omständighet som ökar risken är emellertid om barnet föds med en avvikande kromosomuppsättning. Av det skälet har exempelvis barn med Downs syndrom en ökad risk för medfödda hjärtmissbildningar.

Hjärtinfarkt orsakas av akut syrebrist som uppstår när en blodpropp plötslig bildas i något av hjärtats kranskärl. När en spricka uppstår i placket bildas hastigt en liten klump koagulerat blod. När klumpen växer till en propp som täpper till blodkärlet avbryts blodets genomströmning. Proppen leder till allvarlig syrebrist i den del av hjärtmuskeln som försörjs av kranskärlet och smärta uppstår. Den del av hjärtat som inte får syre skadas allt allvarligare ju längre det dröjer innan proppen lösts upp. Är syrebristen långvarig dör hjärtmuskelcellerna. Skadan som då uppstår kallar vi hjärtinfarkt. Hjärtmuskelvävnad som dött kan inte återbildas. I stället ersätter kroppen den döda delen av hjärtmuskeln med ett bindvävsärr. Delar av det drabbade muskelpartiet kan dock få viss blodförsörjning via angränsande blodkärl. Läkningstiden efter en infarkt är ungefär sex veckor.Hjärt-kärlsjukdom är en lika vanlig dödsorsak hos kvinnor som hos män, men kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt i genomsnitt sju till åtta år senare än män. En förklaring kan vara att det kvinnliga hormonet östrogen har en skyddande effekt och en positiv inverkan på kärlens elasticitet, på koagulationssystemet och på blodfetterna. Risken för hjärtinfarkt ökar kraftigt för kvinnor över 55 års ålder. Kvinnors och mäns hjärtan är olika. I förhållande till kroppsvolymen är kvinnors hjärtan både mindre och lättare än mäns. Kvinnors hjärtmuskel har finare fibrer än mäns och kvinnor har smalare kranskärl. Hos kvinnor finns placket längs hela kärlväggen, medan det hos män är mer samlat på en plats. Kvinnor och män upplever smärta olika, vilket kan bero på olikheter i de biologiska smärtmekanismerna. Det finns också skillnader i systemet för blodets koagulering.Kvinnor har en tendens att söka vård senare samt mindre ofta relatera symptomen till hjärtsjukdom och därmed inte ta dem på lika stort allvar. Detta trots att hjärt-kärlsjukdom är en minst lika allvarlig sjukdom hos kvinnor och den vanligaste enskilda dödsorsaken hos såväl kvinnor som män.

Vid kärlkramp i bröstet – angina pectoris – uppstår en övergående syrebrist. Kärlkramp orsakas av syrebrist i hjärtmuskulaturen när inte tillräckligt med blod kan passera genom kranskärlen på grund av åderförfettning. Kärlkramp brukar delas upp i stabil och instabil kärlkramp. Om kärlkrampen håller sig oförändrad i flera veckor brukar man kalla den stabil kärlkramp. En bestående åderförfettning i ett blodkärl gör det svårt för blodet att rinna fritt vilket leder till smärta orsakad av syrebristen. Vid kroppsansträngning, som att gå uppför en trappa, ökar hjärtats arbete och behovet av syre. Eftersom åderförfettningen gjort blodets väg trång är det svårt för hjärtat att få den blodförsörjning som behövs och även mindre kroppsaktiviteter kan bli väldigt ansträngande. En stabil kärlkramp är ofta förutsägbar även om symptomen kan utlösas lättare vissa dagar. Symptomen brukar gå över efter en stunds vila eller med en nitroglycerintablett. En nyupptäckt kärlkramp eller en stabil kärlkramp som försämrats brukar kallas instabil kärlkramp. Den instabila kärlkrampen kan ge sig till känna redan vid lätt ansträngning eller till och med vid vila. Där det finns åderförfettning i kranskärlen bildas proppar som kroppen själv kan lösa upp. Syrebristen blir övergående och leder till plötslig och kortvarig smärta, men ger inga bestående skador på hjärtmuskelvävnaden, som vid en hjärtinfarkt.

Hjärtsvikt Hjärtsvikt utvecklas ofta gradvis och det kan dröja länge innan symptomen blir tydliga. Kroppen har en förmåga att dölja hjärtsvagheten genom att anpassa sig i det längsta. Vid en hjärtinfarkt kan hjärtsvikten dock utvecklas snabbt. Det kan finnas andra orsaker till hjärtsvikt än ärrbildning efter hjärtinfarkt. En orsak kan vara lång tid med högt blodtryck, hjärtrytmrubbning, sjukdom i själva hjärtmuskeln eller i hjärtats klaffsystem.

Hjärtrytmrubbningar, eller arytmi, är det samlade namnet för en mängd tillstånd som har det gemensamt att hjärtat inte följer normal rytm. Rubbningar i hjärtats elektriska impulsbildning kan få hjärtat att slå för fort, för långsamt eller oregelbundet. När hjärtat slår för fort kallas det takykardi. Slår hjärtat för långsamt kallas det bradykardi. Att hjärtat plötsligt slår ett extraslag är inget ovanligt. Det är ofta helt ofarligt och en hjärtrytmrubbning i dess enklaste form. Men rubbningar i hjärtats rytm kan också ge så svåra symptom att hela livshållningen förändras och kan i värsta fall leda till hjärtstopp och död. Förmaksflimmer är den hjärtrytmrubbning som drabbar allra flest. Minst 180 000 svenskar lider av förmaksflimmer. Risken för förmaksflimmer ökar med åldern och drabbar ungefär 6 procent av alla som är 60 år eller äldre. Andra typer av rubbningar i hjärtats sinusrytm drabbar dem som är unga och för övrigt friska medan vissa hjärtrytmrubbningar är medfödda. Forskningens framsteg har gjort det möjligt att i dag lindra och även bota hjärtrytmrubbningar. Genom det senaste årtiondets utveckling av ny teknik har det blivit möjligt att bota allt fler, men metoderna är ännu förenade med risker och inte exakta. Många måste genomgå både ett eller flera ingrepp innan behandlingen ger resultat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Post-traumatisk-stress-syndrom:Posttraumatisk stressyndrom, PTSD, kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. En behandling som visat god effekt vid posttraumatiskt stressyndrom är k...

Stress: Stress är egentligen en livsviktig reaktion i kroppen som sätter i gång olika stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol för att ge dig extra kraft och energi, kan exempelvis ske när du upplever fara eller känner dig otillräckli...

Anorexia nervosa (AN) betyder nervös aptitlöshet, vilket egentligen är en felaktig benämning på sjukdomen. AN kännetecknas av mycket låg vikt, en klar och intensiv rädsla för viktuppgång, menstruationsbortfall och störd kroppsuppfattning. Vid AN före...

Narcissism: Narcissisterna anser att de är exceptionella, står över alla andra och att de förtjänar mer än andra. De drivs av ambitionen av att uppnå stora framgångar, både professionellt och i privatlivet. De är ofta mycket intresserade av sitt yttr...

Mobbning:(även kränkande särbehandling) innebär att en eller flera personer utsätts för systematiska trakasserier inom en social grupp. En person som mobbar en annan kallas mobbare. Mobbning kan involvera ett eller flera av det som juridiskt benämns ...