Inlägg publicerade under kategorin Känslor
Vrede, ilska, raseri eller ursinne är en känsla som länkar till ens psykologiska tolkning av att ha blivit sårad, kränkt eller förnekad. Vrede kan ha fysiska samband såsom ökad hjärtfrekvens, blodtryck av adrenalin och noradrenalin. Somliga anser vrede som en del av kamp-eller-flykt-beteendet som svar på upplevda hot. Vrede blir den dominerande känslan beteendemässigt, kognitivt och fysiologiskt när en person gör det medvetna valet att vidta åtgärder för att omedelbart stoppa hotfullt beteende av en annan utvändig kraft. Den kan ha många fysiska och psykiska konsekvenser. Det yttre uttrycket av vrede finns i ansiktsuttryck, kroppsspråk, fysiologiska reaktioner och ibland i offentliga aggressiva handlingar. Människor och djur ger ifrån sig höga ljud, försöker se fysiskt större ut, blottar tänderna och stirrar. De beteenden som förknippas med vrede är utformade för att varna angripare om att stoppa sitt hotfulla uppförande. Okontrollerad vrede kan påverka personligt eller socialt välbefinnande negativt.
Ord som har med ilska att göra: Våldsam, irriterad, olust, arg, hata, förakt, elak.
Exempel på händelser som framkallar ilska: Förlorad makt, status, respekt. Bli förolämpad. När saker inte blir som man vill. Fysisk, känslomässig smärta.
Exempel på hur man upplever ilska: Man kan förlora kontrollen, bli extra känslofull, bli spänd och stel i kroppen, pressa samman läpparna, bita ihop tänderna, inte kunna hindra gråt, vilja slå omkring sig.
Exempel på hur man uttrycker ilska: Ha ett surt ansiktsuttryck, hånle eller flina, skälla ut eller kritisera någon, använda svordomar, skrika, ryta, klaga, knyta händerna, slå på något, sitta ensam och tjura.
Exempel på eftereffekter av ilska: Tunnelseende, Älta situationen, minnas och grubbla över tidigare situationer som väckt ilska, negativa känslor, känslomässig bedövning.
Allvarliga beteendestörningar, kriminella och antisociala beteenden kan vara svåra att förändra. Dessutom tenderar det antisociala beteendet att öka i samhället. Aggression kan riktas inåt eller utåt. När ett barn är aggressivt eller har svårigheter att hantera konflikter är det för att de inte har redskap att hantera sina egna känslor. Om barnet har ett fattigt ordförråd för känslor minskar förmågan att hantera konflikter och de upplever större frustration. Det är viktigt att barnet lär sig känna igen och identifiera sina känslor. Män vänder ofta aggressionen utåt medan kvinnor vänder den inåt i form av destruktiva handlingar exempelvis självskadebeteende.
Det finns två olika synsätt på aggression. 1 Inre instinktiv drift – innebär att man måste få utlopp för denna kraft på ett eller annat sätt vilket kan leda till aggressiva handlingar. En typ av behandling till detta är ”Slå-på-kudden-teorin”. 2 Inlärningsteorierna – aggressionen är ett inlärt beteende som kan skada eller är avsett för att skada en annan person, djur eller föremål. Man reagerar på yttre stimuli och väljer därefter hur man ska bete sig – aggressivt eller konstruktivt. Här kan man ha möjlighet att utveckla och förändra sitt beteende.
Hej Alla.
Ny vecka och vi ska fortsätta prata omkring temat känslor. Förra veckan pratade vi om glädje och jag hoppas att ni fick/gav mycket glädje till er omgivning. Denna veckan ska vi gå in på ilska. Kanske inte det roligaste ämnet men ack så matnyttigt.
Hoppas på många fina diskussioner.
Anna
Lycka är en känsla av varaktigt välbehag. Om ordet lycka känns svårt och obekvämt pröva att ersätta det med det mindre laddade ordet glädje. Lycka är ett ord med många nyanser och du kan vara lycklig på olika sätt. Det finns en sorts grundlycklighet som handlar om det basala förutsättningarna. Det handlar om att känna sig tillfreds och belåten, kanske inte med allt samtidigt utan som en stillsam, tyst lycka som finns i bakgrunden. Det finns även en euforisk lycka. Den handlar om toppar av lycka som man upplever. Lycka uppkommer när hjärnan tar emot och tolkar rätt signaler från hjärtat, huden och musklerna. När man känner sig lycklig pulserar blodet snabbare, i snitt tre till fem fler hjärtslag per minut. Detta märks på ytan. Genomblödningen i huden ökar, varvid den blir lite fuktig och temperaturen stiger en tiondels grad. När man mår bra slappnar man också av. Hjärnans aktivitet hos dem som känner sig lycklig skiljer sig från de som är olyckliga. Personer som är mer optimistiska och välbalanserade har en starkare aktivitet i vänster pannlob än i höger. Hos dem uppträder negativa emotioner mindre ofta och när de uppstår dröjer de sig inte kvar så länge. Intressant nog hade de med en stark aktivitet i vänster pannlob även bättre motståndskraft mot fysiska sjukdomar. Att vara lycklig medför alltså starkare immunförsvar. Man blir lycklig av att le. Lycka smittar. Ett leende inbjuder till fler leenden. Det är även vetenskapligt bevisat att man blir lyckligare av att le. Men det gäller de äkta leendena, för hjärnan märker skillnad. Att vara lycklig är inte motpolen till att vara olycklig. Det är en aktiv handling där vi skapar lust och välbehag inom oss. Lycka är ett val. Du har själv ansvar för din lycka handlar om en inställning till livet. Det är att kunna ge sig själv positiva och goda saker och upplevelser och sedan även kunna njuta av det. Detta går att träna upp. Lycka handlar om vår egen attityd till det som sker. Avgörande för lyckan är hur vi kan hantera och bemästra de negativa emotionerna. Vi kan välja att inte reagera eller agera på tråkiga upplevelser. Det spar både energi och gör att vi kan välja positiva känslor i stället. När vi känner emotioner i kroppen har vi ytterst kort tid på oss att aktivt kunna välja bort den reaktionen. Det kan handla om några tiondels sekunder, annars sätts en lavin av känslor igång. Har man väl låtit sig översköljas av starka känslor tar det ett tag innan man kan se balanserat och klart på situationen. Det tar även ett par timmar för kroppen att reparera och återställa. Det är en mycket energikrävande process. Du kan även öka din glädje genom vänliga och goda handlingar mot andra. Lyckan är inget magiskt, slumpmässigt eller bara en gudagåva för vissa. En människa som gör det bästa av sina anlag och de tillfällen som uppstår, skapar ett liv med glädje, tillfredsställelse och lycka. Men den viktigaste förutsättningen för lycka och inre framgång är nog ändå att odla sina relationer till nära och kära. Enligt en studie visar det sig även att lycka kan förlänga livet. Personer som är lyckliga lever sju och ett halvt år längre än olyckliga. Detta beror sannolikt på att lyckliga människor är mer benägna till en hälsosam livsstil och gör bättre livsval. Lycka banar alltså väh för god hälsa och lång livslängd!
Ger pengar lycka?
Pengar är ett mått på lycka och många drömmer om att vinn...a på lotteri, nätpoker eller hästar. Men att ha mycket pengar kan vara en stressfaktor. Kanske föder det avundsjuka från omgivningen och skapar därmed isolering. Om vi har för många prylar och saker runt omkring oss tar de till slut så mycket av vår uppmärksamhet att de äger oss – istället för tvärtom. Det är inte frihet. Även om du har hundra par skor i garderoben kan du bara ha ett par på dig.
Vad tror ni? Föder pengar lycka?
Vi har åtta grundläggande/primära känslor när vi föds.
*Ilska
*Sorg
*Glädje
*Förvåning
*Rädsla
*Avsky
*Skuld/skam
*Intresse
Alla andra känslor är inlärda och är en kombination av de grundläggande känslorna. Känslor ska få oss att agera. De är flyktiga och varar oftast bara några sekunder eller minuter. Vilket behov fyller just din känsla just nu??
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
|||
12 |
13 | 14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|||
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||||
|