Inlägg publicerade under kategorin Kommunikation

Av Anna Håkansson - 29 juli 2012 18:54

Energi: Energi är vår drivkraft och vi är relativt bra på att se till att ha tillräckligt av den. De flesta sköter om sig själva, äter tillräckligt, dricker ordentligt, sover och försöker få tillräckligt med frisk luft och motion. Låt vara att vi slarvar ibland. Vi har ändå hälsa och krafter nog att möta livets små och stora utmaningar. Men ibland känns det trögt, vi är helt enkelt tömda på våra krafter. Du är inte svag bara för att du känner dig trött. Du har bara gjort av med för mycket energi. Om du alltid är trött och sliten och sällan känner dig utvilad, gör du ständigt av med för mycket energi. Då måste du sätta dig ned och komma underfund med orsaken. Sedan måste du göra nåt åt det. När saker inte fungerar bör man göra dem på ett annat sätt eller hitta ett alternativ. Tillämpa växelbruk. Gör något annat när du känner att du tappat lusten och intresset. Omedvetet söker vi efter sånt som kan ge oss energi eller en chans att hämta oss när vi behöver det. Det är en ren överlevnadsmekanism. Utan att tänka på det använder vi det som vi blir erbjudna, det som är mest lättillgängligt. Samhället sätter hård press på oss för att vi ska producera så mycket som möjligt. Därför behöver vi små fria stunder som ger oss precis det vi behöver: Ny energi. Lägg ner lite tid på att hitta dina egna energikällor. De små dagliga doserna är lika viktiga som de långa välplanerade. Sömn är den bästa och billigaste av alla rekreationsmetoder. Sömnproblem är alltid ett tecken på att nånting är fel. God sömnhygien och medveten mental träning hjälper de flesta att bryta den onda cirkeln. Med sömnhygien menas procedurer och rutiner som hänger ihop med sömn och förbättrade sömnvanor.

Att växelvis vara avspänd och spänd är både naturligt och bra för oss. Vi är avspända när vi inte har något att göra och spända när vi är inställda på att handla. Många lever i ett tillstånd av kronisk spänning. Avspänningstekniker kan vara effektiva redskap. När livet ställer stora krav på oss är det klokt att ha något att falla tillbaka på – lite extra kraft, tid, pengar. Se till att det finns lite extra kvar på dina olika konton. Inte bara på bankkontot, utan också på tidskontot och det känslomässiga kontot. Ge energin goda tillväxtförhållanden och planera dit liv med goda marginaler. Då har du alltid något att falla tillbaka på

.

Höja din energi: Att höja energinivån handlar främst om tre saker: att lägga till sådant som tillför energi, rensa ut med jämna mellanrum och välja bort det som stjäl energi. Lägg även tid på att söka efter vem du är, vad du tycker är roligt och vad du vill göra. När du får mer av detta får du mera lust och högre energi. Energinivån kan höjas genom näringsrik mat eller positiva och stärkande känslor och tankar, samt genom att medvetet arbeta med dig själv.


Tips på energikickar: *Förgyll de tråkiga ”måste”-aktiviteterna en aning. *Gör något för dig själv när du gjort mycket för nån annan. * Tillbringa mer tid ute. *Sträck på hela kroppen med jämna mellanrum. *Drick vatten oftare än kaffe. *Se till att komma ifrån en stund. *Visualisera. * Hitta eller skapa en fristad där du inte blir påmind av plikter och olösta problem. *Finn dina kraftkällor. *Fokusera och bli klar över vad du vill göra. *Hushåll med din energi. *Få energi av solen. *Vårda dina relationer. *Bär inte andras bördor. *Sätt sunda gränser. *Lev balanserat. *Sunda sömnvanor och matvanor. *Minimera exponeringen från yttre magnetfält. *Ät D-vitamin.


Energitjuvar: Energitjuvar har den effekten att det ger oss en obehaglig känsla i magen, ett slags dagen-efter-upplevelse som vi helst vill slippa. Den negativa känslan får vi för att vi låter något eller någon stjäla energi ifrån oss. Energitjuvarna kan smyga sig på oss i olika förklädnader, som i tex läker men onyttig mat och dryck eller i form av trevliga men alldeles för sena kvällar. Det kan också vara attityder och beteendemönster hos oss själva som tappar oss på energi. En del människor har gjort det till sin livsstil att utnyttja andra för att hålla sig själva i balans. De är mästare på att få andra att känna sig osäkra, skyldiga, svaga och dumma. På så vis får de en kort frist från sina egna problem eller negativa mönster. I själva verket skjuter de över dessa på någon annan. Om det händer dig är det för att du tillåter personen att göra detta. Håll dig på avstånd från sådana människor eller undvik de helt om möjligt!


Tecken på bristande energi: *Irriterar dig på småsaker. *Skjuter upp arbetsuppgifter. *Lättpåverkad, ledsen och gråter ofta. *Dålig matlust, tröstäter. *Sömnbehoven är förändrade. *Matsmältningsproblem. *Spändhet. *Minskad sexlust. *Svårt att glädjas åt saker du tidigare varit glad åt. *Orolig, ängslig och bekymrar dig för allt möjligt. *Skrattar sällan. *Tar dåliga nyheter extra hårt.


Säga nej: Många av oss tycker det är otroligt svårt att säga nej till andra då de ber oss om nånting. Vi tror att ett nej verkar ovänligt eller till och med fientligt och att andra inte kommer att gilla oss om vi säger nej. Detta är dock inte fallet – att säga nej vid rätt tillfälle kanske inte bara gör dig mindre stressad utan kan även göra att andra respektera dig mer. Nej finns för att vi människor ska ha ett val. Det är en av mänsklighetens fördelar. Människor som säger nej uppfattas som kalla. Det beror på att ett nej är kallt. Nej är bedövande. Det är som en kall kraft som förhindrar saker att växa. Men nej är också en viktig vän. Om du har svårt att säga nej är du inte ensam. Det är antagligen den vanligaste orsaken bakom det faktum att många människor har svårt att återuppbygga sitt självförtroende. Att det är svårt att säga nej beror på att man inte vill såra andras känslor. Man är orolig att vänskapen ska gå förlorad om man säger nej. Om du tidigare i ditt liv har blivit utsatt för mobbning eller blivit offer på något annat sätt är det mycket troligt att du tycker det är svårt att säga nej till andra. Mobbning lämnar många oläkta sår och ärr hos offret. Om dessa sår inte läkt blir det svårt att säga nej därför att man är rädd att bli sårad igen. Om du vill att ditt nej ska tas på allvar är sättet du säger det på väldigt viktigt. Först och främst måste du tro på det själv. För att göra detta måste du undvika alla de vanliga fällorna som du i normala fall ramlar i och istället koncentrera dig på dina egna rättigheter. Det blir svårare att säga nej då man uppfattar att det finns mer att förlora.  Om du inte har några regler kan folk utnyttja dig. Om du har regler vet andra precis vad som gäller och de kan lära sig vad som okej och inte. Om du sätter klara och tydliga gränser omkring det som är viktigt för dig, kommer detta ställningstagande att lysa starkare än andras önskan att kritisera dig, döma dig eller slå ner på dig. Med hjälp av regler blir du starkare. Du kommer att bli tydligare när det gäller att säga nej och varför du säger nej, därför att du försvarar det som är viktigt för dig. Om du har problem med att säga nej är det bästa sättet att få ökat självförtroende att bygga upp din ”nej-muskel”. Du kan göra detta genom att träna på att säga nej i situationer som inte är särskilt känslomässigt laddade. Då du känner dig bekväm med detta leder det fram till att du kan säga nej till saker som påverkar dig mer. Ju mer du övar desto bättre självförtroende kommer du att få. När jag säger nej menar jag nej. Nej betyder nej!

ANNONS
Av Anna Håkansson - 24 juli 2012 09:31


Självkänsla:Självkänsla handlar om de tankar man har om sig själv och den man är. Den har ingenting att göra med om man är bra eller dålig på att göra olika saker, den handlar om att känna att man är värd något bara genom att vara. Känslan av att man duger oavsett vad man klarar av, går att träna upp. Om man har en bra självkänsla påverkas man inte lika mycket av vad andra tycker och tänker om en och man törs vara sig själv i olika situationer. Man klarar av att alla inte tycker jättemycket om en eller tycker att man är bäst på olika saker. Om man har låg självkänsla kan det tvärtom kännas jättejobbigt med en enstaka kommentar om till exempel ens utseende.


Självförtroende: är individens tilltro till sin förmåga att prestera. Det kan röra sig om arbete, skola eller sociala sammanhang. Självförtroendet kan variera från dag till dag. Självförtroende kan fås genom positiva förändringar. Självförtroende handlar om att vad vi kan och hur vi förhåller oss till det vi kan. Det vi är duktiga på - och upplevelsen av att verkligen tro och ha förtroende för att vi ÄR duktiga på det. Självförtroendet varierar beroende på situation och krav. Ibland är självförtroendet starkt och gott - när vi vet att det är en situation vi klarar av. Ibland är självförtroendet svagt, och vi upplever att förtroendet för oss själva och vad vi kan fattas.


Självbild: är en sammanfattning av hur du ser på dig själv. Den beskriver alla delar av din personlighet och ditt sätt att förhålla dig till omvärlden. Din självbild avgör också vad andra känner och tänker om dig. En god självbild innebär att jag känner mig älskad, omtyckt och accepterad som den jag är. Självbilden växer sig stark hos den som blir sedd och bekräftad av människor i sin omgivning. Självbilden har stor betydelse när det gäller att fullt ut utnyttja dina resurser. Ett god självbild medför att du känner dig fri, stark och törs satsa. En god självbild utvecklas genom positiva upplevelser i givna situationer. Din självbild börjar skapas när du föds. Du upptäcker världen genom dina fem sinnen att se, känna, höra, lukta och smaka. Alla sinnen är med. Erfarenheterna av ting och situationer växer hela tiden. Sakta växer en bild fram hos dej. Denna bild är början till din självuppfattning. Den skapas av de egna upplevelserna. Du speglar dig också i omgivningens och föräldrarnas positiva och negativa reaktioner.


Självutveckling: Självutveckling innebär att vända sig inåt och förstå sig själv. Att utveckla en medvetenhet för ens egna utveckling och vilja ta del av sin egen utveckling samt forma utvecklingen så att du trivs och kan känna dig tillfredsställd och lycklig i livet.
Självutveckling är också att förstå sig själv i förhållande till andra. Förstå hur man beter sig, tänker, säger och känner med andra. Hur man själv förhåller sig till omvärlden är lika viktigt som den inre utvecklingen då ens yttre värld skapas av ens inre riktlinjer.

ANNONS
Av Anna Håkansson - 24 juli 2012 09:29

Normer kan beskrivas som en osynlig regel som styr våra beteenden. Många normer styr våra beteenden så att vi t.ex uppträder artigt mot varann, hälsar, står på höger sida i rulltrappan. Flera sådana normer är bra och okontroversiella, och underlättar interaktionen mellan människor i vardagen. Andra normer är förväntningarna på hur vi ska bete oss, se ut och vara. De allra flesta normer tar vi så mycket för givet att vi inte tänker på att dem finns – förrän vi plötsligt konfronteras med dem.


Värderingar Våra värderingar beskriver vad vi är och vad vi vill vara. De återspeglar hur vi ska agera både internt och externt. Värderingar kan vara såväl positiva som negativa.

Av Anna Håkansson - 18 juli 2012 16:22

Etik är det regelverk vi som individer, organisationer och samhälle, sätter upp som riktlinje och ideal för hur vi skall bete oss i samhället. Inom etiken skiljer man på egenvärde och instrumentella värden. Egenvärden är värden som inte behöver motiveras annat än utifrån sig själva, tex kamratskap, frihet och rättvisa. Medan instrumentella värden är de värden som behövs för att vi ska kunna uppnå egenvärden, tex humor, ärlighet och pengar. Etik är läran om moral, läran om rätt och fel. Ungefär på samma sätt som biologi är läran om naturen.


Moral är det sätt som vi beter oss på, som individer, organisationer och företag. Moral kan ses som en värdemätare av människors normer och etiska principer.


Empati betecknar förmågan att ha medvetande om andra personers känslor och att handla i enlighet med detta. Empati är en medfödd förmåga, en del av vårt biologiska arv. Empati är förmågan att förstå och reagera på en annan människas unika erfarenhet.

Av Anna Håkansson - 17 juli 2012 14:52

Rösten: Rösten fungerar frånstötande och tilldragande på oss. Rösten återspeglar hela dig: personlighet, sinnesstämning, bakgrund, dialekt, språk, intention och fysiskt tillstånd. Din röst är i hög grad en del av ditt inre jag, den påverkas av dina tankar och känslor. Den kommunicerar dina känslor till omgivningen. Om vi har det jobbigt och är otåliga, låter rösten kort och skarp. Om vi gråter eller är rörda, låter rösten darrig och osäker. Rösten uttrycker inte bara talarens personlighet, känslor och fysiska tillstånd, den påverkar också lyssnarens kropp och själ. Hos kvinnor blir rösten ljusare fram till klimakteriet därefter blir den gradvis mörkare. Hos män blir rösten mörkare fram till 60-årsåldern för att därefter bli ljusare. När vi blir riktigt gamla omkring 80 år, får både män och kvinnor ljusare röster. Alla har en naturlig röst. Du använder din naturliga röst när du talar utan ansträngning, när balansen mellan andning, ljudbildning och klang är perfekt. De viktigaste aspekterna på rösten är röstläget, styrkan och röstkvaliteten. Kvinnor har ofta en tendens att använda ett för ljust röstläge, vilket sliter mer på rösten. Hos en kvinna med ljus röst måste stämbanden sluta sig dubbelt så ofta som hos en man. En ljus röst uppfattas ofta som ett tecken på undergivenhet, osäkerhet, osjälvständighet. En kraftig och tydlig röst uttrycker att man är trygg i sig själv och tror på det budskap som man framför till omvärlden. Röstläget styrs av stämbandens tjocklek och spänning. Stämbanden spänns och rösten blir högre eller ljusare. När stämbanden slappnar av blir de tjockare och rösten blir lägre eller mörkare. Stämbandens storlek och form är bestämd ända från födelsen, men rösten – röstläge, styrka och klang – kan förändras genom träning av röstmuskulaturen och förändring av formen på svalgets och munhålans hålrum. En naturlig röst förutsätter avspänd andning. Allt tal produceras av luft som vi andas ut. Vi drar snabbt in luften och släpper sakta ut den. Luften får stämbanden att vibrera och vi kan bilda ljud. Kroppen prioriterar sitt behov av syre framför behovet att tala. Därför kan vi bara få fram korta, stötiga fraser om vi försöker att prata samtidigt som vi springer. Rösten har både fysiska och psykiska fiender. Den fysiska kan vara luftföroreningar, för torr eller för fuktig luft, eller buller som kräver ökad röststyrka. Av dess är dålig lyft och damm det största problemet.

VIKTIGT! Hosta aldrig eller harkla dig om halsen svider eller känns irriterad och du behöver rensa bort slem. Då bildas bara mera slem som i sin tur gör att du måste hosta på nytt. Följ istället ett effektivt och beprövat råd från en logoped: Snappa efter luft eller andas in kort och häftigt – och svälj omedelbart. Lufttrycket löser upp slemmet i halsen och du slipper hosta.



Att tala inför publik: Omkring oss finns en osynlig armé av kloka, duktiga och välformulerade personer som inte vågar öppna munnen av rädsla för att bli kritiserade, förlöjligade, ignorerade eller utfrysta. Bara ett fåtal människor lyckas obehindrat och utan träning ta till orda i större grupper. Resten måste lära sig och träna. Pröva och misslyckas lite, pröva igen och lyckas. Första gången är en ångestladdad upplevelse för de flesta. Oavsett om vi talar inför en person eller hundra måste våra meningar, vårt budskap, det som vi förmedlar, komma direkt från oss själva. Men åhörarna måste känna att det du ger dem är din egen produkt, formulerad på ditt sätt och filtrerad genom dina tankar. Kanske är du en sån person som känner att du har mycket att säga men håller inne med alla kloka tankar och fräscha ideér bara för att du inte törs tala.


Riktlinjer för dig som vill bli en bättre talare:

*Tala bara om sådant som du kan och tycker om

*Koncentrera dig på åhörarnas behov och önskningar

*Berätta små illustrerade historier

*Se till att ha lagom mycket ögonkontakt

*Använd ett språk som är inbjudande och förenar talaren och åhörarna

*Använd ett inspirerande språk

*Undvik ett språkbruk som låter befallande och stötande

*Tala från hjärtat

*Tänk på rytm

*Var dig själv



Ledarskap

En ledare ansvarar för att skapa en atmosfär där folk kan känna sig komfortabla. Det är ledarens plikt att se till att folk trivs, spänner av och kan delta med alla sinnen. Att medarbetarna känner motivation är delvis ledningens ansvar. Det är ledningens sak att se till att alla känner det meningsfullt att utföra de olika arbetsuppgifterna. Ledningen bör se till att det ordnas med aktiviteter som stärker gemenskapen och som gör att folk har roligt tillsammans. Ledarskapet fodrar fyra komponenter:

*Samstämmighet – mellan ord och handling.

*Självständighet – flexibilitet, kreativitet och individuella initiativ.

*Motsättningar

Förmågan att kunna samordna dessa tre komponenter ger oss den fjärde komponenten:

*Syntes – förmågan att förnya företaget, organisationen eller dig själv.

Ledarskap förutsätter kommunikation med andra människor, ett mellanmänskligt samspel med individer och grupper i syfte att nå uppställda mål och lösa förelagda uppgifter.

En bra ledare karaktäriseras av:

*Ett demokratiskt agerande

*En god förmåga när det gäller organisation, produktion, kommunikation

*Öppenhet, klarhet

*Omsorg

*Oberoende

*Frihet

*Öppenhet för konflikter


En ledare är utrustad med en eller flera av följande egenskaper:

*Begåvad

*Dominerande till en viss gräns

*Självförtroende

*Ansvarskänsla

*Kreativitet

*Social kontaktförmåga

*Allmän intelligens

*Kommunikativ förmåga

*Samarbetsförmåga

*Initiativförmåga

*Motivationsförmåga



Intelligens/Talanger

Historiskt sätt är intelligens ett relativt nytt begrepp. Det växte sig stort och betydelsefullt efter diverse tester som utvecklades i USA under första världskriget. Testerna var en del av ett system att få fram stridsdugliga soldater. Alla som klarade dem bra ansågs vara lämpliga soldater. Det traditionella intelligensbegreppet omfattar fortfarande nästan enbart språkliga och matematiska kunskaper. Intelligensbegreppet har på senare tid förändrats. Vi vet numera att det finns olika former av intelligens och att alla är viktiga och avgörande för människors livskvalitet.


Olika typer av intelligens:

*Intrapersonell intelligens: Förmågan att förstå sig själv, tolka sina känslor och se starka/svaga sidor.

*Social intelligens: Förmågan att förstå andra människor, deras behov och känslor.

Man använder ofta begreppet emotionell intelligens för de två första kategorierna

*Kroppslig intelligens: Förmågan att använda sin kropp.

*Visuell/Rumslig intelligens: Förmåga att se, komma ihåg och fysiskt uppfatta hur omgivningen ser ut från olika perspektiv/synvinklar.

*Musikalisk intelligens: Talang och känsla för toner, melodi och rytm.

*Språklig intelligens: Kallas även verbal intelligens. Förmågan att förstå och använda språket korrekt.

*Matematisk/logisk intelligens: Förmågan till att analysera problem, göra avancerade uträkningar, komma på lösningar och dra slutsatser. Förmågan till logiskt tänkande.

*Klokhet/Visdom: Är inte knuten till några speciella intelligensformer men är inte mindre viktig för det. Förmågan till övergripande förståelse och kunskap som är till nytta för oss själva och våra medmänniskor.

*Förmågan att ge och ta emot kärlek: Räknas inte heller som en särskild intelligensform.

Alla dina förmågor och talanger har utvecklats med hjälp av olika intelligenstyper. De har samarbetat och skapat din personliga begåvning. De är unika för dig – ingen annan kan använda de på samma sätt som du. Oavsett vem du är eller var du lever måste du utveckla en övergripande förmåga att se och använda dina egna resurser. Din självbild skapas av det som du gör. När du hittar dina förmågor och talanger och lär dig använda dem, skapar du samtidigt en bättre självbild.



Kvinnligt/Manligt

Så bra det är om vi kan lära oss hur det andra könet fungerar! Då behöver vi inte bli sura, irriterade eller sårade. För kvinnor är det extra viktigt att bli varse dessa skillnader i mäns och kvinnors sätt att språka och bete sig. Om det blir fel i kommunikation med en man har vi kvinnor ofta en tendens att skylla på oss själva, bli osäkra och undra vad vi gjorde fel. Mannen däremot har en tendens att låta det rinna av som vatten på en gås och genast gå vidare. Om vi kvinnor blir varse skillnaden i mäns och kvinnors sätt att språka, kommunicera, samarbeta, besluta och bete sig, så blir det lättare för oss att inte ta åt oss och förlora energi, utan att le vist åt missförstånden och lättare gå vidare. Mannen tar större plats. Hans gester är för det mesta vidare och större, när han talar om sitt projekt, planer och ideér. Vi kvinnor står ofta på ett ben, då tar vi inte så mycket plats och kan istället ge mer plats åt hans gester, när de sveper ut i målande beskrivningar. Vi kvinnor sitter ofta med benen snodda om varandra, medan männen kan sitta med benen brett isär. Att sitta med benen i kors visar på osäkerhet över att vilja ta plats. Kvinnor och män språkar på olika sätt. En del problem är av sådant slag att kvinnor gärna vill prata om den medan män vill lösa dem. Om problemen får en lösning, kan kvinnorna inte prata om de längre. Då måste de hitta nya problem att diskutera. Kvinnor och män beslutar även på olika sätt. Kvinnor bygger beslut tillsammans medan män beslutar själv eller den besluta som är snäppet högre i hierarkin. Vi kvinnor beslutar tillsammans genom att föreslå och sedan lämna utrymme för den andra att komma in och tycka till. Den andra lämnar i sin tur utrymme för ytterligare tyckanden. På så vis tycker vi fram beslut tillsammans. Vi kvinnor tror så mycket. Männen vet – tror de i alla fall. Om vi kvinnor vet, så vet vi aldrig till hundra procent men till 99 procent. Vi vill lämna en liten öppning till omiutifallatt. Man kan ju aldrig veta....

Vi kvinnor har en snårskog av nervtrådar mellan vänster och höger hjärnhalva. Det är ingen konst för oss att vara flexibla och snabbt anpassa oss till den ena eller andra hjärnhalvan. Vi hoppar lätt fram och tillbaka mellan hjärnhalvorna för vi har så kolossalt många fler övergångar än män.  Hos män är det glest i förbindelserna mellan vänster och höger hjärnhalva. De hittar inte så lätt övergångarna och blir därför kvar där. Det är därför män irriteras när kvinnor hoppar från en punkt till en annan utan inbördes ordning. Män är inte likna benägna att fråga som kvinnor. Kvinnor ser frågandet som en social företeelse. Vi vinner kontakt och gemenskap och vi får tillfälle att kommunicera och lära känna när vi frågar. Männen ser frågandet som ett bevis på hjälplöshet. Om vi kvinnor sett på frågandet på samma sätt som männen, så är det troligt att vi också hade undvikit att fråga.

Av Anna Håkansson - 10 juli 2012 18:01

Kommunikation

Genom att kommunicera lär vi känna oss själv och världen omkring oss. Vi måste kunna kommunicera för att lära och utvecklas. Ju bättre vi kommunicera desto duktigare blir vi på att leva. Kommunikation är mer än att prata med varandra. Det är allt som vi förmedlar till omvärlden och allt som omvärlden förmedlar till oss. Det är något som vi gör tillsammans när vi är två eller fler. Det är att läsa av varandras känslor och lyssna med insikt och en äkta önskan. Genom kommunikation förmedlar vi vilken slag människa vi är, våra värderingar, åsikter, behov och känslor. Vi gör det för att påverkar och kontrollera omgivningen – för att få det vi vill ha. Vi har alltid en avsikt med det som vi säger, men den kan vara mer eller mindre tydlig. Vår natur, vårt humör, våra känslor och tankar genomsyrar vårt tal, för att vi kommunicerar med hela vårt väsen. Vi använder större delen av vårt liv till att kommunicera. Det är vår viktigaste färdighet. Redan vid födseln börjar vi. Vi tränar för att bli hörda och förstådda och gör bara avbrott för att sova och vila. Vi tränar ensamma eller med andra. Och vi använder alla medel som finns, ansiktsuttryck, rörelser och ljud. Grundprincipen för all effektiv kommunikation är att först förstå sedan bli förstådd. Enbart ord räcker inte, de har inget värde i sig. Om du verkligen lyssnar, kommer du att bli förvånad över hur fort de flesta människor öppnar sig. Andra och du måste känna trygghet för att våga avslöja sårbara sidor hos sig själv. Om man känner att man blir förstådd, känner man tillit. Om du däremot inte känner tillit eller blir förstod kan du heller inte ge några goda råd. För att andra ska öppna sig måste du själv vara öppen. Om du vill ge andra goda råd måste du själv ta emot råd. Experter beräknar att bara 10 procent av all kommunikation består av ord, 30 procent består av ljud och resten av kroppsspråk. När du lyssnar ska du därför inte bara använda öronen utan även ögonen och hjärtat. Håll utkik efter känslor, mening och innehåll. Lyssna på det egentliga budskapet. När du lyssnar filtrerar du det som du hör genom din egen livshistoria. Allt du uppfattar blir oundvikligen färgat av tidigare erfarenheter. Detta kallas att lyssna biografiskt.



Universalverktyg för helhetskommunikation

*Sätt upp ett mål för samtalet

*Tänk igenom samtalet i förväg

*Se till att ha en positiv inställning genom att signalera att du tror på en lösning

*Ge goda råd om du blir ombedd att göra det

*Ge råd om du känner att du fått tillräckligt med fakta om den andres situation

*Inspirera den andre att själv hitta lösningar

*Ställ öppna frågor

*Ge den andre lugn och ro att bearbeta sina tankar och känslor högt

*Kommentera på ett sätt som visar att du har förstått

*Sök efter realistiska lösningar

*Försök inte att påverka den andre

*Svara genom att upprepa, omformulera och bekräfta

*Återspegla den andres känslor

*Lyssna med hjärtat

*Lyssna utan att döma, koppla bort dig själv


Helhetskommunikation: En bra bild av kommunikation är två människor som spelar boll tillsammans. Helhetskommunikation är en kommunikationsmetod som bygger på samma principer som bollspel. Metoden måste kombineras med ett personligt engagemang och en genuin önskan att förstå och bli förstådd.


5 steg till helhetskommunikation:

Steg 1; Återge objektiva fakta – ha klarhet i vad som verkligen händer runt dig. Nyckelfraser: Syn; ”Jag ser att...”, Lukt: ”Jag känner att det luktar...”, Beröring; ”Jag känner att...”, Hörsel; ”Jag hör att...”, Smak; ”Jag känner att det smakar...”

Steg 2: Säg vad du tänker

Steg 3: Tala om hur du känner dig

Steg 4: Tala om vilka värderingar du har och hur du vill skapa harmoni. Detta är nyckeln till att hitta konstruktiva lösningar, vår uppriktiga vilja att skapa harmoni.

Steg 5: Tala om vad du vill göra. Nyckelfraser: ”Jag ska...”, ”Jag vill..”, ”Jag väljer att...”, ”Jag föreslår att...”

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se