Senaste inläggen

Av Anna Håkansson - 20 augusti 2012 16:47

Sex: Sexologi är läran om människans sexualitet. Människan är en av de djurarter som har sex både av fortplantningsmässiga, sociala och rent njutningsmässiga skäl. Därför kan sexuella relationer skifta kraftigt. Ofta beror de på de kulturella normerna för hur sexuella relationer bör se ut i en viss kultur, vilket gör att vad som betraktas som en "bra" sexuell relation ser mycket olika ut i olika delar av världen. För människans del har alltså sexualiteten både en biologisk funktion och en social funktion. Den är inte begränsad till ett beteende som enbart har med fortplantning att göra, utan är också intimt förknippad med nära relationer, kärlek, lust och fysiskt kontaktbehov. Därmed påverkar sexualiteten och sexuella beteenden många områden i människors liv. Den mänskliga kroppen har olika erogena zoner som genom stimulans kan påverkas och leda till en kollektiv sexuell upphetsning och utlöser lustkänslor. Stimulansen kan ske antingen genom att personen stimulerar sig själv, onani , eller genom någon samlagsteknik eller andra sexuella tekniker som ömsesidig onani, kyssar eller hångel Lustkänslorna påverkar könsorganen hos både kvinnor och män, med ökad blodgenomströmning och ökad känslighet för beröring. De organ som innehåller svällkroppar sväller och förstoras och  penis och klitoris erigeras. Blir upphetsningen tillräckligt stark utlöses en orgasm, ett intensivt njutningfyllt klimax med rytmiska muskelsammandragningar i bäckenbottenmuskulaturen. För män innebär ofta en orgasm också en utlösning, där sädesvätska utsöndras från penis. Även kvinnor kan få utlösning i samband med orgasm.


Hiv/Aids: HIV som är förkortning av humant immunbristvirusär ett retrovirus av underfamiljen lentivirus som angriper det mänskliga immunförsvaret och slutligen oftast leder till AIDS. Cirka 33 miljoner människor världen över beräknas vara smittade, och viruset har alltsedan sitt utbrott skördat runt 30 miljoner människoliv. Omkring sjutusen beräknas smittas varje dag och mer än 5 700 dör varje dag i HIV-relaterade sjukdomar. HIV överförs via blod, sperma, bröstmjölk och slidsekretet. Det finns dock inga belägg för att det skulle kunna överföras via kyssar, även om HIV har upptäckts i saliv. Undersökningar har visat att sannolikheten att HIV överförs vid ett vaginalt samlag är 0,05 procent (fem av tiotusen) för män och 0,1 procent (tio av tiotusen) för kvinnor. Vid oralsex utfört på en HIV-positiv man är risken 0,01 procent (en av tiotusen) och omätbar utfört på en HIV-positiv kvinna. För många HIV-positiva kan det gå flera år innan sjukdomen uppvisar några symtom. Tre månader efter att HIV överförts har halten av antikroppar i blodet gått upp till en sådan nivå att infektionen kan påvisas med de vanligast förekommande HIV-testen. Ett relativt säkert provsvar kan fås redan inom fyra veckor. Viruset angriper T-hjälparcellerna, som är en typ av celler som ingår i immunförsvaret. När kroppen har för få T-hjälparlymfocyter slutar immunförsvaret att fungera effektivt och kan inte längre bekämpa vanliga infektioner. Det är detta tillstånd som kallas AIDS Så vitt man vet leder en obehandlad HIV-infektion förr eller senare till döden. Det finns i dag inget botemedel mot HIV, och trots att det bedrivs intensiv forskning på området är det oklart om något vaccin kommer att gå att utveckla. Däremot kan moderna bromsmediciner hålla virushalten i blodet på en så låg nivå att immunförsvaret inte slås ut och den smittade inte utvecklar AIDS. En av de viktigaste åtgärderna för att minska risken att bli infekterad av HIV är att använda kondom vid samlag. Globalt lever mellan 33,4 och 46 miljoner människor i dag med HIV. I Sverige har till och med 2009 8 935 fall av HIV-infektion rapporterats av vilka drygt 5 000 beräknas leva i landet.

Könssjukdomar: Sexuellt överförbara sjukdomar (STD:er), veneriska sjukdomar, är infektioner av smittämnen som kan spridas via sexuellt umgänge. Detta innefattar både könssjukdomar, som drabbar könsorganen, och sjukdomar som kan överföras genom sexuellt umgänge, men inte drabbar könsorganen. Benämningen sexuellt överförbar infektion har uppkommit för att markera att en bärare av en sådan inte nödvändigtvis måste visa symtom eller alls vara sjuk. Vissa STI:er kan också överföras via annan kontakt med kroppsvätskor, som bröstmjölk eller blod. Exempel på könssjukdomar: Syfilis, Gonorré, Klamydia, Herpes, Kondylom, Hepatit A och B, Flatlöss och Skabb. Jag tänker inte gå in närmare på de olika sjukdomarna. Är ni nyfikna får ni leta upp informationen själva.


Våldtäkt: Är att mot en persons vilja, tvinga på denna samlag eller annan jämförbar sexuell handling. Traditionellt har våldtäkt inneburit att en kvinna tvingas till samlag. I modern tid har begreppet fått en bredare innebörd främst i Nordeuropa, där även män kan vara offer. Det behöver inte heller röra sig om ett samlag utan det räcker med "en jämförbar sexuell handling", exempelvis penetrering med främmande föremål, tvång till oralsex eller beröring av könsorganen. Normalt följer fängelsestraff för våldtäkt. Längden på dessa kan dock skilja avsevärt. Ett normalstraff i Europa ligger på tre–fyra år medan straffmaximum i vissa amerikanska delstater är livstids fängelse. Den vanligaste formen av våldtäkt sker i nära relationer, av en partner eller annan familjemedlem, ofta som ett led i en mer omfattande misshandel (ofta psykisk). Denna typ av våldtäkt sker vanligtvis inomhus. En annan form av våldtäkt är överfallsvåldtäkter, när gärningsman och offer är främlingar för varandra, och sker i större utsträckning utomhus

Prostitution: Kallas den verksamhet där en eller flera personer utför sexuella handlingar åt en annan mot omedelbar ersättning i form av pengar eller andra värdeföremål. Ersättningen kan tillfalla utföraren eller den person som organiserar prostitutionen. Prostitution förekommer idag främst över internet, på bordeller, och olika massagekliniker. Den gamla gatuprostitutionen har till stor del fått ge vika för andra och modernare former av prostitution. Många av sexsäljarna kallar sig på internet för "eskorter". I och med anonymiteten på internet så har sexhandel blivit mer lättillgängligt för såväl köpare som säljare. Sexförsäljning sker på kontaktsidor arrangerade för just detta ändamål samt på vanliga dejtingsidor där försäljning sker under mer eller mindre förtäckta ordalag. Försäljning sker via webcamshower såväl som vid arrangerade träffar på exempelvis på hotell eller i kundens hem. Den nya formen av nätprostitution har även medfört lägre åldrar på de kvinnor som ger sig in i prostitutionen i jämförelse med gatuhandeln. Undersökningen Sex i Sverige, 1996, visade att 0,5% av alla män någon gång sålt sex, och 0,3% av kvinnorna. Efter en utdragen och hetsig debatt förbjöds köp av tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning den 1 januari 1999 genom den så kallade sexköpslagen. Moderaterna och Folkpartiet röstade emot lagen, och Kristdemokraterna lade ned sina röster. Lagen har tagits in i Brottsbalken från och med den 1 april 2005. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år

Incest: Eller med en äldre juridisk term blodskam, betecknar sexualhandlingar mellan personer som är förenade med blodsband, det vill säga är biologiskt nära släkt, som en förälder och ett barn, eller syskon. Den vanligast rapporterade typen av incest är mellan fader och dotter. Incest mellan vuxna och barn före eller i puberteten betraktas som en form av sexuellt övergrepp på barn som har påvisats vara ett av de grövsta formerna av barndomstrauman, ett trauma som ofta förorsakar allvarlig psykologisk skada, i synnerhet ifråga om föräldraincest. Incest mellan vuxna som ger sitt samtycke är mycket sällan rapporterat. Det är brottsligt i de flesta länder, även om förbudet i viss mån ifrågasatts. De flesta samhällen har på något sätt försökt att förhindra incest. Incest betraktades under medeltiden som ett brott mot religionen. Det var dock inte förrän på 1400-talet som katolska kyrkan officiellt förklarade att incest var kätteri, innebar att straffet var bränning på bål. Den som har samlag med eget barn eller dess avkomling kan dömas för brottet samlag med avkomling till fängelse i högst två år. Vidare kan den som har samlag med sitt helsyskon dömas för  samlag med syskon till fängelse i högst ett år. Den som förmåtts till gärningen genom olaga tvång eller på annat otillbörligt sätt ska emellertid inte straffas. Norge och Finland tillåter liksom Sverige sex mellan halvsyskon. Kända incestfall: Patrick och Susan. Det tyska paret, som är syskon till varandra, har fått barn tillsammans. Deras advokat Dr. Endrick Wilhelm, menar att incestuösa förhållanden såsom detta inte är skadligt för samhället. Och då det inte är skadligt borde det inte heller vara olagligt.

Preventivmedel: Kallas tekniska medel för familjeplanering, det vill säga att förhindra graviditet. Några vanliga preventivmedel är kondom, p-piller och spriral. Kondom, som är ett av de äldsta kända preventivmedlen, kan också användas för att undvika smittöverföring mellan människor. Kondomen kan därför sägas vara preventivmedel mot infektioner av olika slag. P-piller är en hormonell metod att förhindra ägglossning hos kvinnan. Pillret kan antingen innehålla en kombination av gestagen (gulkroppshormon) och östrogen kombinationspiller) eller bara gestagen (minipiller). Kombinationspiller är dessutom dubbelverkande så att om ett ägg skulle bli befruktat har slemhinnan i livmodern förtunnats så att det befruktade ägget inte fäster. P-stavar sätts in under huden på överarmens insida och utsöndrar gulkroppshormon. P-staven räcker i tre eller fem år, så en fördel är bland annat att kvinnan inte behöver passa de regelbundna tider som krävs för p-piller. P-spruta innebär att gulkroppshormon sprutas in i en muskel där det sedan fälls ut i kroppen i små doser. Injektionen upprepas ungefär var tredje månad. P-plåster är ett hudfärgat plåster man sätter på arm/mage/skinka och låter det sitta där en vecka. Efter en vecka byter man till nytt plåster. Detta gör man tre veckor, fjärde veckan har man mens. Spiralen sätts in i livmodern genom livmodermunnen med hjälp av en applikator. I livmodern fälls armarna på spiralen ut och förhindrar med sin närvaro att ett befruktat ägg inplanteras i slemhinnan. Det finns hormonspiraler och kopparspiraler. De med hormon är något säkrare än de utan. Spiraler sätts in av legitimerade barnmorskor och läkare med specialistkompetens. Spiralen kan vara kvar i 5-10 år beroende på typ.

Avbrutet samlag är en dåligt tillförlitlig preventivmetod.

ANNONS
Av Anna Håkansson - 15 augusti 2012 20:06

Graviditet: Kallas det tillstånd då kvinnans äggceller befruktas med mannens sädesceller. Det utvecklas då ett embryo och senare ett foster. I genomsnitt fortgår graviditeten under 40 veckor. Ett barn registreras i svensk folkbokföring oavsett om det föds levande eller är dödfött från och med vecka 22 i graviditeten, eftersom det då räknas som livsdugligt. Tidiga tecken på graviditet är att menstruationen upphör, kvinnan ändrar hormoncykel och brösten kan öka i storlek och kännas spända. En del kvinnor upplever stark trötthet, andra mer eller mindre kraftigt illamående och många kvinnor kräks på morgnarna under de första tre månaderna av graviditeten. Under dessa månader så syns inte graviditeten utanpå kvinnan eftersom embryot är så litet att livmodern fortfarande är belägen i lilla bäckenet. Under fjärde månaden, då alla organ är anlagda, tillväxer både fostret och livmodern och kvinnan kan nu ana livmoderns övre kant om hon ser sig själv i profil i spegeln. De första fosterrörelserna kan kvinnan känna någon gång under graviditetsveckorna 17–20. Omföderskor brukar lägga märke till dem något tidigare än förstföderskor, eftersom de känner igen de små rörelserna från sina tidigare graviditeter. Kvinnan kan också börja bli extra hungrig och/eller mer stressad. I denna del av graviditeten börjar kvinnor i allmänhet använda särskilda kläder för gravida. Fram till den 32:a veckan är barnet utan underhudsfett och väger 1–1,8 kg om det föds då. Under hela perioden från 4:e till 7:e graviditetsmånaden har fostret gott om plats att röra sig på och är en relativt lätt börda, om man räknar bort moderkakans och livmoderns ökade vikt. Därefter ökar barnet allt kraftigare i vikt och livmodern har i slutet av graviditeten pressat undan övriga organ nedanför mellangärdet (diafragma) uppåt-utåt. Kvinnan kan uppleva det som att det är svårt att andas djupt. Någon gång under graviditetens sista hälft sjunker fostret med huvudet först ner i bäckenet igen och ställer in sig för att födas. Denna inställning, kallad fixering, kan leda till att de kvinnor som lidit av exempelvis ryggvärk under graviditeten upplever lindring av besvären. Sparkar mot urinblåsan upphör, men å andra sidan kan bebisens hårda huvud nu trycka ordentligt mot urinblåsa och tarm. Ryggbesvär, värk i ljumskarna eller ner mot skinkorna beror ofta på graviditetens hormonella påverkan på bäckenets fogar. Det kallas foglossning eller bäckenuppluckring och syftar till att mjuka upp fogarna för att ge utrymme för barnets huvud under förlossningen. När barnet är fött stelnar dessa fogar igen. Graviditeten avslutas av en förlossning där kvinnan föder fram barnet, moderkakan och fosterhinnorna.

Abort: Innebär avbrytande av graviditet. Det finns spontan abort(missfall), medicinsk abort och kirurgisk abort. Ibland avslutas graviditeten med att embryot dör och graviditeten avslutas utan att livmodern stöter ut det, vilket kallas missed abortion. Så länge en missed abortion kvarstår kan kvinnan inte bli gravid på nytt. Vilken abortmetod som används beror på vad som är bäst för kvinnan, och den väljs alltid i samråd med kvinnan så långt som det är möjligt. Om en graviditet uppstått och kvinnan önskar avbryta den är det bättre ju tidigare i graviditeten avbrytandet utförs. Laglig abort är mycket säkert och riskfritt oavsett när i graviditeten man gör den, men går snabbare och enklare ju tidigare i graviditeten det är. Graviditetslängden kontrolleras först med ultraljudsundersökning. Innan en abort genomförs tas alltid klamydiaprov, ibland tas också andra prover. Detta är för att förhindra att en ev. klamydiainfektion får fäste i livmodern efter aborten och orsakar livmoder- eller äggledarinflammation (endometrit eller salpingit). Legala aborter är idag mycket säkra och de flesta komplikationer beror på en obehandlad sexuellt överförbar sjukdom.

Metoder som används är medicinsk eller kirurgisk abort. Vid tidig graviditet, upp till graviditetsvecka 8+6, är medicinsk abort vanligast. Detta anses vara den säkraste formen av abort eftersom kroppen lättare stöter ut graviditeten ju tidigare den är och det dessutom inte är en invasiv behandling. Fram till vecka 13+6 är det även möjligt för kvinnan att genomföra en kirurgisk abort. Detta sker antingen i narkos eller med lokalbedövning. Detta är en invasiv behandling varför det finns en något ökad risk för infektion och skada på livmoderhalsen. Detta är dock mycket ovanligt vid en legal abort. Vid sen abort skrivs kvinnan eller paret vanligen in på sjukhus. Förr i tiden använde indianerna giftet från grodor på en pinne och tryckte in den i vaginan. Många vuxna och barn dog. Giftet orsakade även missbildningar ibland. Sedan Sverige fick fri abort 1 januari 1975 har antalet aborter varje år pendlat mellan 30 000 och 38 000.

Vid medicinsk abort tar kvinnan hormontabletter (antiprogesteron) som förhindrar att graviditeten fortsätter då det graviditetsbevarande hormonet blockeras. Livmoderhalsen mjukas även upp. Två till tre dagar senare behandlas kvinnan med ett läkemedel som drar ihop livmodern och stöter ut livmoderinnehållet. Det kan göra ont när livmodern drar ihop sig varför kvinnan får smärtlindring samtidigt som de första tabletterna. Efter tablettintaget uppstår blödning, andra vanligt förekommande biverkningar är smärta, illamående och andra problem med magtarmkanalen. I regel kommer kvinnan till en gynekologisk mottagning för att få den första tabletten och får sedan med resterande tabletter hem och gör aborten hemma med endast telefonkontakt med sjuksköterska eller barnmorska. Medicinsk abort kan göras till och med graviditetsvecka 8+6.

Kirurgisk abort görs fram till och med graviditetsvecka 13+6 (men är vanligast innan graviditetsvecka 12) och går ut på att man tömmer livmodern genom vakuumextirpation. Behandlingen inleds med att inta läkemedel som mjukar upp livmoderhalsen ett par dagar innan aborten. Man använder lokalbedövning eller narkos för att via slidan föra in ett instrument som man använder för att tömma livmodern. Operationen tar bara några minuter och utförs av en gynekolog. Hela proceduren tar oftast en dag då kvinnan får stanna för observation efter aborten.

Sen abort: Efter vecka 11+6 genomförs en vakuumaspirering efter dilatering av livmoderhalsen. Efter vecka 13+5 används så kallad tvåstegs-metod, eftersom det finns risk för skador på livmoderhalsen eller livmodern vid en kirurgisk abort. Behandlingen inleds med att ta antigraviditetshormon (progesteronhämmare) två till tre dagar och livmodermunnen behandlas med uppmjukande hormon. På abortdagen får man fasta eftersom det kan behövas en skrapning efteråt. Man får under dagen tabletter som drar ihop livmodern och stöter ut livmoderinnehållet och även smärtlindring. Det gör ont när livmodern drar ihop sig och kvinnan kan må illa. Ju senare i graviditeten det är desto mer liknar det en förlossning. Ibland lossar inte moderkakan efteråt i vilket fall man gör en skrapning så att livmodern blir helt tömd. Efter att aborten bedömts som komplett får man äta och dricka och när blödningen avtagit får man åka hem. Det tar oftast en dag men kan ibland ta två dagar.

Efter aborten kan kvinnan blöda som en mensblödning upp till 4 veckor. Mensen kommer i regel inom 2-4 veckor. Under den tiden blödningen pågår skall kvinnan undvika samlag, simning och tamponganvändning på grund av infektionsrisken. I.o.m att det finns ett sår i livmoderväggen där moderkakan suttit är kvinnan mer känslig för infektioner än vanligt. Efter ca 2 veckor kommer kvinnan på återbesök för att undersöka att aborten är komplett och att inga komplikationer uppstått.

Tvillingar: Tvillingar är två människor födda efter samma graviditet. Man skiljer mellan enäggstvillingar och tvåäggstvillingar. Trots att tvillingar i alla tider har fascinerat människan så var det först på 1800-talet som en forskare, Sir Francis Galton, insåg möjligheten att använda tvillingar för att studera förhållandet mellan arv och miljö. Vid ungefär var 80:e förlossning föds det tvillingar. Sannolikheten för tvillingbörd ökar genom ärftlighetsfaktorerna, moderns ålder, och huruvida hon genomgått tidigare förlossningar. Olika former av fertilitetsbehandlingar har under senare år kraftigt ökat förekomsten av tvillingar. Medicinskt anses detta inte önskvärt, då tvillinggraviditeter och tvillingförlossningar alltid innebär högre hälsorisker.

Enäggstvillingar kommer från ett befruktat ägg som delat sig. Enäggstvillingar alltid har samma kön.

Tvåäggstvillingar kommer från två olika ägg. Tvåäggstvillingar vara såväl likkönade som olikkönade. De är inte mer lika varandra genetiskt än vanliga syskon.

Siamesiska tvillingar: Uppkommer om ägget ej delar sig helt. Detta är då två individer som på något sätt sitter ihop.

Trillingar: En trilling är tre barn födda vid samma tidpunkt av samma mamma. Vid ungefär var 5000:e förlossning föds det trillingar, t.ex år 2003 föddes det 17 trillingpar (51 stycken i Sverige.


Adoption:innebär att uppta en person, vanligtvis ett barn, som man inte är biologisk förälder till, som sin egen juridiskt och känslomässigt.


Enkönad adoption är när ett enkönat par adopterar. Med närståendeadoption avses att en ny make/maka adopterar den andres barn från ett tidigare förhållande.

Närståendeadoption avser dessutom samkönade pars barn efter insemination där den partner som inte föder barnet får adoptera barnet efter barnets födsel, detta under förutsättning att de är gifta.

Provrörsbefruktning:är en fertilitetsmetod där kvinnans ägg befruktas av mannens spermier utanför kvinnans kropp, i stället för i äggledarna som efter ett samlag eller vid inseminering. Den vanligaste innebär att spermier och ägg sätts i en droppe näringslösning för att en spermie ska kunna befrukta ett ägg på "naturlig väg", det vill säga som annars skulle ske i kvinnans äggledare. För att ge möjlighet till biologiska barn även för par där spermierna inte lyckas befrukta ägget i näringslösningen har man utvecklat tekniker som bygger på att man med hjälp av en liten glasnål, så kallad mikroinjektion, för in spermien intill eller ända in i äggcellen. De första graviditeterna efter provrörsbefruktning i Sverige inträffade 1981 och det första IVF-barnet föddes 1982 i Göteborg. I Sverige leder 26 procent av behandlingarna med ”färska ägg” till förlossning medan i de behandlingar som startades med att tina upp frysta befruktade ägg ledde drygt 20 procent till förlossning. Resultaten beror på ett flertal faktorer, där kvinnans ålder och mängden ägg i äggstockarna är bland de viktigaste. Efter 35 avtar chansen att lyckas och efter 43 år är chansen såpass liten att svenska kliniker inte genomför IVF-behandlingar. Enligt lag ska ofrivillig barnlöshet prioriteras och hanteras inom sjukvården på samma sätt som vid övrig vård och IVF-behandlingar tillhör prioriteringsgrupp tre, tillsammans med majoriteten av den icke-akuta vården.

Enligt lag får inte singelkvinnor i Sverige behandlas med IVF. Behandling med IVF med donerade spermier får endast ske på sjukhus som deltar i att utbilda läkarstudenter, men insemination får ske på privata kliniker. Embryodonation där överblivna frysta embryon doneras, är helt förbjudet.

Ofrivillig barnlöshet, infertilitet. Uppskattningsvis 10-15% av alla par i Sverige upplever någon gång svårigheter att få barn. Det kan finnas många orsaker till att man inte lyckas uppnå graviditet. Uppskattningsvis beror en tredjedel av fallen på något fel hos mannen (där sänkt funktion hos spermierna är den vanligaste orsaken), och en tredjedel på något fel hos kvinnan. Infertilitet är ett medicinskt tillstånd där det finns fysiologiska hinder för att en graviditet ska uppstå. Ofrivillig barnlöshet är även klassat som ett funktionshinder. Ofrivillig barnlöshet orsakar en långvarig livskris.

En infertilitetsutredning syftar till att hitta orsaker till barnlösheten som påverkar valet av behandlingsmetod. Mannen får lämna ett spermaprov och infektionsprover. Om spermiekvaliteten är kraftigt nedsatt görs ytterligare utredning, exempelvis hormonanalys och kromosomtest. Ibland finns inga spermier i ejakulatet, men det är möjligt att få fram spermier från bitestiklarna och därigenom möjliggöra IFV (konstgjord befruktning).

Kvinnan får genomgå en gynekologisk undersökning, där läkaren kontrollerar att hon har normal anatomi och tittar på äggstockarnas utseende. Genom att titta på äggstockarna med ultraljud kan läkaren göra en grov uppskattning av äggstocksreserven. Kvinnan får alltid göra en hormonanalys och även ett infektionsprov.

Det är inte alltid som orsaken till barnlösheten hittas och många får därför aldrig en förklarande diagnos. Behandlingen beror på orsaken till infertiliteten. Den vanligaste och effektivaste behandlingsformen är konstgjord befruktning. Sedan 2005 har även lesbiska par möjlighet att få barn genom assisterad befruktning på sjukhus i Sverige.

För tidigt födda:Prematur är ett barn fött före 37:e graviditetsveckans utgång. Barn födda mellan 33:e och 36:e graviditetsveckan brukar betecknas som för tidigt födda. Födsel i 29:e till 32:a veckan som mycket för tidigt födda och före vecka 29 som extremt mycket för tidigt födda. Ordet prematur betyder före mognaden, för tidigt, omogen. En prematur födsel innebär vanligen vård på neonatalavdelning för barnet. I Sverige har man räddat barn i vecka 22. Från vecka 28 är överlevnadschanserna med intensivvård tämligen goda. Överlevnaden har bland annat med barnetslungmognad att göra. För att hjälpa prematura barn att få en lättare start i livet och förhindra en utveckling av funktionsnedsättningar, brukar man använda flera olika hjälpmedel tex kuvös, värmesäng, syrgasgrimma.

ANNONS
Av Anna Håkansson - 7 augusti 2012 13:19

Validering

Validering är:

*Att i handling och i ord visa vår medvetenhet om och vår acceptans av oss själva och av någon.

*Något som den andre kan märka och uppskatta. Något som motiverar den andre till att fortsätta eller kanske fördjupa relationen. När vi validerar oss själva eller någon annan behöver vi förhålla oss så öppna som möjligt

*Att inte döma.


Om vi kan vara närvarande och accepterande i mötet med andra människor är förutsättningarna goda för att relationen ska bli bra. Men vi vill alla bli bekräftade och för att få bekräftelse måste vi ge bekräftelse. Validering behöver inte betyda att vi håller med, ger den andre rätt eller tycker något är bra. Det betyder att vi ser det giltiga, vi ser saker och ting som de är.


Validering är:

*Basen i all kommunikation

*Bygger förtroende och minskar negativa reaktioner

*Ökar självrespekten

*Är nyckeln för att komma igenom låsningar

*Underlättar problemlösning

*Skapar närhet och optimism


Självvalidering

Vi kan inte alltid förlita oss på att få de bekräftelse vi behöver från vår omgivning. Vi behöver därför rikta en icke-dömande närvaro mo vår egen person, ta oss själva på allvar, uppmuntra och stötta oss i våra strävande. Om vi har förmågan att ta hand om oss själv ökar vår förmåga att stå ut när vi får det svårt.

Hur gör jag? Försök att vara lite mjukare och vä andra nligare mot dig själv. Observera självfördömande och tala mjukare till dig själv. Ta ett steg tillbaka och säg något uppmuntrande. Klappa dig själv lite på axeln eller föreställ dig att du gör det. Hitta fem saker hos dig som är positiva. Balansera med dessa saker när du hamnar i överdriven självkritik. Skapa en snäll omgivning. Leta upp människor som är vänliga och snälla. Undvik de som är kritiska. Acceptera att du är mänsklig dvs en människa med både tillgångar och brister. Notera när du dömer dig själv. Försök istället att med öppna ögon se och acceptera dig själv på gott och ont. Tillåt dig själv att göra sådant som skapar njutning eller på annat sätt är positivt för dig.

Vad ska jag validera hos dig själv? *Känslorna. *Det giltiga att du önskar eller vill något *Dina åsikter, tankar eller trosuppfattningar *Dina värderingar *Dina kroppsupplevelser *Hur svårt något är för dig *Hur hårt du anstränger dig för att lyckas *Det du gör som är effektivt för dig *Det du gör för andra.


Att validera andra

Vad ska du validera hos andra? *Känslor * Giltigheten i att vilja eller att önska något *Åsikter, trosuppfattningar eller tankar om något *Värderingar angående något *Hur svår en uppgift är *Hur hårt någon anstränger sig för att lyckas *Det en person gör som är effektivt för honom/henne *Det en person gör för andra.

Hur kan du validera en annan människa?

*Var uppmärksam och lyssna uppmärksamt

*Reflektera den andra personens känslor på ett beskrivande sätt utan värderingar

*Klargör vad du hör och att du förstår

*Var tolerant

*Var medveten om den andre personen och om relationen

*Öva på villighet, att vara äkta, behandla den andre som jämlik – inte som skör eller inkompetent

*Om den andre visar sårbarhet är det mycket validerande att visa egen sårbarhet

*Ta personen på allvar

*Erbjud stöd/support

*Ge beröm


Invalidering

Invaliderande beteende (icke-bekräftande) kan försvåra och i slutänden helt förstöra relationen. Invalidering skapar invalidering och skapar onda cirklar och en allmänt destruktiv atomsfär i vilka relationer som helst.

Exempel på invaliderande beteende: *Att inte ge uppmärksamhet och lyssna * Att inte delta aktivt *Att fastslå hur den andre känner/tänker/upplever. Att säga att den andre inte borde känna/tänka/uppleva såhär. *Att säga emot eller kritisera när den andre öppnar sig om sina inre upplevelser och åsikter *Att bekräfta det invalida eller icke-funktionella hos den andre *Att utelämna den andre genom att inte matcha den andres sårbarhet och hans/hennes försök att öppna sig i relationen.

Av Anna Håkansson - 29 juli 2012 18:54

Energi: Energi är vår drivkraft och vi är relativt bra på att se till att ha tillräckligt av den. De flesta sköter om sig själva, äter tillräckligt, dricker ordentligt, sover och försöker få tillräckligt med frisk luft och motion. Låt vara att vi slarvar ibland. Vi har ändå hälsa och krafter nog att möta livets små och stora utmaningar. Men ibland känns det trögt, vi är helt enkelt tömda på våra krafter. Du är inte svag bara för att du känner dig trött. Du har bara gjort av med för mycket energi. Om du alltid är trött och sliten och sällan känner dig utvilad, gör du ständigt av med för mycket energi. Då måste du sätta dig ned och komma underfund med orsaken. Sedan måste du göra nåt åt det. När saker inte fungerar bör man göra dem på ett annat sätt eller hitta ett alternativ. Tillämpa växelbruk. Gör något annat när du känner att du tappat lusten och intresset. Omedvetet söker vi efter sånt som kan ge oss energi eller en chans att hämta oss när vi behöver det. Det är en ren överlevnadsmekanism. Utan att tänka på det använder vi det som vi blir erbjudna, det som är mest lättillgängligt. Samhället sätter hård press på oss för att vi ska producera så mycket som möjligt. Därför behöver vi små fria stunder som ger oss precis det vi behöver: Ny energi. Lägg ner lite tid på att hitta dina egna energikällor. De små dagliga doserna är lika viktiga som de långa välplanerade. Sömn är den bästa och billigaste av alla rekreationsmetoder. Sömnproblem är alltid ett tecken på att nånting är fel. God sömnhygien och medveten mental träning hjälper de flesta att bryta den onda cirkeln. Med sömnhygien menas procedurer och rutiner som hänger ihop med sömn och förbättrade sömnvanor.

Att växelvis vara avspänd och spänd är både naturligt och bra för oss. Vi är avspända när vi inte har något att göra och spända när vi är inställda på att handla. Många lever i ett tillstånd av kronisk spänning. Avspänningstekniker kan vara effektiva redskap. När livet ställer stora krav på oss är det klokt att ha något att falla tillbaka på – lite extra kraft, tid, pengar. Se till att det finns lite extra kvar på dina olika konton. Inte bara på bankkontot, utan också på tidskontot och det känslomässiga kontot. Ge energin goda tillväxtförhållanden och planera dit liv med goda marginaler. Då har du alltid något att falla tillbaka på

.

Höja din energi: Att höja energinivån handlar främst om tre saker: att lägga till sådant som tillför energi, rensa ut med jämna mellanrum och välja bort det som stjäl energi. Lägg även tid på att söka efter vem du är, vad du tycker är roligt och vad du vill göra. När du får mer av detta får du mera lust och högre energi. Energinivån kan höjas genom näringsrik mat eller positiva och stärkande känslor och tankar, samt genom att medvetet arbeta med dig själv.


Tips på energikickar: *Förgyll de tråkiga ”måste”-aktiviteterna en aning. *Gör något för dig själv när du gjort mycket för nån annan. * Tillbringa mer tid ute. *Sträck på hela kroppen med jämna mellanrum. *Drick vatten oftare än kaffe. *Se till att komma ifrån en stund. *Visualisera. * Hitta eller skapa en fristad där du inte blir påmind av plikter och olösta problem. *Finn dina kraftkällor. *Fokusera och bli klar över vad du vill göra. *Hushåll med din energi. *Få energi av solen. *Vårda dina relationer. *Bär inte andras bördor. *Sätt sunda gränser. *Lev balanserat. *Sunda sömnvanor och matvanor. *Minimera exponeringen från yttre magnetfält. *Ät D-vitamin.


Energitjuvar: Energitjuvar har den effekten att det ger oss en obehaglig känsla i magen, ett slags dagen-efter-upplevelse som vi helst vill slippa. Den negativa känslan får vi för att vi låter något eller någon stjäla energi ifrån oss. Energitjuvarna kan smyga sig på oss i olika förklädnader, som i tex läker men onyttig mat och dryck eller i form av trevliga men alldeles för sena kvällar. Det kan också vara attityder och beteendemönster hos oss själva som tappar oss på energi. En del människor har gjort det till sin livsstil att utnyttja andra för att hålla sig själva i balans. De är mästare på att få andra att känna sig osäkra, skyldiga, svaga och dumma. På så vis får de en kort frist från sina egna problem eller negativa mönster. I själva verket skjuter de över dessa på någon annan. Om det händer dig är det för att du tillåter personen att göra detta. Håll dig på avstånd från sådana människor eller undvik de helt om möjligt!


Tecken på bristande energi: *Irriterar dig på småsaker. *Skjuter upp arbetsuppgifter. *Lättpåverkad, ledsen och gråter ofta. *Dålig matlust, tröstäter. *Sömnbehoven är förändrade. *Matsmältningsproblem. *Spändhet. *Minskad sexlust. *Svårt att glädjas åt saker du tidigare varit glad åt. *Orolig, ängslig och bekymrar dig för allt möjligt. *Skrattar sällan. *Tar dåliga nyheter extra hårt.


Säga nej: Många av oss tycker det är otroligt svårt att säga nej till andra då de ber oss om nånting. Vi tror att ett nej verkar ovänligt eller till och med fientligt och att andra inte kommer att gilla oss om vi säger nej. Detta är dock inte fallet – att säga nej vid rätt tillfälle kanske inte bara gör dig mindre stressad utan kan även göra att andra respektera dig mer. Nej finns för att vi människor ska ha ett val. Det är en av mänsklighetens fördelar. Människor som säger nej uppfattas som kalla. Det beror på att ett nej är kallt. Nej är bedövande. Det är som en kall kraft som förhindrar saker att växa. Men nej är också en viktig vän. Om du har svårt att säga nej är du inte ensam. Det är antagligen den vanligaste orsaken bakom det faktum att många människor har svårt att återuppbygga sitt självförtroende. Att det är svårt att säga nej beror på att man inte vill såra andras känslor. Man är orolig att vänskapen ska gå förlorad om man säger nej. Om du tidigare i ditt liv har blivit utsatt för mobbning eller blivit offer på något annat sätt är det mycket troligt att du tycker det är svårt att säga nej till andra. Mobbning lämnar många oläkta sår och ärr hos offret. Om dessa sår inte läkt blir det svårt att säga nej därför att man är rädd att bli sårad igen. Om du vill att ditt nej ska tas på allvar är sättet du säger det på väldigt viktigt. Först och främst måste du tro på det själv. För att göra detta måste du undvika alla de vanliga fällorna som du i normala fall ramlar i och istället koncentrera dig på dina egna rättigheter. Det blir svårare att säga nej då man uppfattar att det finns mer att förlora.  Om du inte har några regler kan folk utnyttja dig. Om du har regler vet andra precis vad som gäller och de kan lära sig vad som okej och inte. Om du sätter klara och tydliga gränser omkring det som är viktigt för dig, kommer detta ställningstagande att lysa starkare än andras önskan att kritisera dig, döma dig eller slå ner på dig. Med hjälp av regler blir du starkare. Du kommer att bli tydligare när det gäller att säga nej och varför du säger nej, därför att du försvarar det som är viktigt för dig. Om du har problem med att säga nej är det bästa sättet att få ökat självförtroende att bygga upp din ”nej-muskel”. Du kan göra detta genom att träna på att säga nej i situationer som inte är särskilt känslomässigt laddade. Då du känner dig bekväm med detta leder det fram till att du kan säga nej till saker som påverkar dig mer. Ju mer du övar desto bättre självförtroende kommer du att få. När jag säger nej menar jag nej. Nej betyder nej!

Av Anna Håkansson - 24 juli 2012 09:31


Självkänsla:Självkänsla handlar om de tankar man har om sig själv och den man är. Den har ingenting att göra med om man är bra eller dålig på att göra olika saker, den handlar om att känna att man är värd något bara genom att vara. Känslan av att man duger oavsett vad man klarar av, går att träna upp. Om man har en bra självkänsla påverkas man inte lika mycket av vad andra tycker och tänker om en och man törs vara sig själv i olika situationer. Man klarar av att alla inte tycker jättemycket om en eller tycker att man är bäst på olika saker. Om man har låg självkänsla kan det tvärtom kännas jättejobbigt med en enstaka kommentar om till exempel ens utseende.


Självförtroende: är individens tilltro till sin förmåga att prestera. Det kan röra sig om arbete, skola eller sociala sammanhang. Självförtroendet kan variera från dag till dag. Självförtroende kan fås genom positiva förändringar. Självförtroende handlar om att vad vi kan och hur vi förhåller oss till det vi kan. Det vi är duktiga på - och upplevelsen av att verkligen tro och ha förtroende för att vi ÄR duktiga på det. Självförtroendet varierar beroende på situation och krav. Ibland är självförtroendet starkt och gott - när vi vet att det är en situation vi klarar av. Ibland är självförtroendet svagt, och vi upplever att förtroendet för oss själva och vad vi kan fattas.


Självbild: är en sammanfattning av hur du ser på dig själv. Den beskriver alla delar av din personlighet och ditt sätt att förhålla dig till omvärlden. Din självbild avgör också vad andra känner och tänker om dig. En god självbild innebär att jag känner mig älskad, omtyckt och accepterad som den jag är. Självbilden växer sig stark hos den som blir sedd och bekräftad av människor i sin omgivning. Självbilden har stor betydelse när det gäller att fullt ut utnyttja dina resurser. Ett god självbild medför att du känner dig fri, stark och törs satsa. En god självbild utvecklas genom positiva upplevelser i givna situationer. Din självbild börjar skapas när du föds. Du upptäcker världen genom dina fem sinnen att se, känna, höra, lukta och smaka. Alla sinnen är med. Erfarenheterna av ting och situationer växer hela tiden. Sakta växer en bild fram hos dej. Denna bild är början till din självuppfattning. Den skapas av de egna upplevelserna. Du speglar dig också i omgivningens och föräldrarnas positiva och negativa reaktioner.


Självutveckling: Självutveckling innebär att vända sig inåt och förstå sig själv. Att utveckla en medvetenhet för ens egna utveckling och vilja ta del av sin egen utveckling samt forma utvecklingen så att du trivs och kan känna dig tillfredsställd och lycklig i livet.
Självutveckling är också att förstå sig själv i förhållande till andra. Förstå hur man beter sig, tänker, säger och känner med andra. Hur man själv förhåller sig till omvärlden är lika viktigt som den inre utvecklingen då ens yttre värld skapas av ens inre riktlinjer.

Av Anna Håkansson - 24 juli 2012 09:29

Normer kan beskrivas som en osynlig regel som styr våra beteenden. Många normer styr våra beteenden så att vi t.ex uppträder artigt mot varann, hälsar, står på höger sida i rulltrappan. Flera sådana normer är bra och okontroversiella, och underlättar interaktionen mellan människor i vardagen. Andra normer är förväntningarna på hur vi ska bete oss, se ut och vara. De allra flesta normer tar vi så mycket för givet att vi inte tänker på att dem finns – förrän vi plötsligt konfronteras med dem.


Värderingar Våra värderingar beskriver vad vi är och vad vi vill vara. De återspeglar hur vi ska agera både internt och externt. Värderingar kan vara såväl positiva som negativa.

Av Anna Håkansson - 18 juli 2012 16:22

Etik är det regelverk vi som individer, organisationer och samhälle, sätter upp som riktlinje och ideal för hur vi skall bete oss i samhället. Inom etiken skiljer man på egenvärde och instrumentella värden. Egenvärden är värden som inte behöver motiveras annat än utifrån sig själva, tex kamratskap, frihet och rättvisa. Medan instrumentella värden är de värden som behövs för att vi ska kunna uppnå egenvärden, tex humor, ärlighet och pengar. Etik är läran om moral, läran om rätt och fel. Ungefär på samma sätt som biologi är läran om naturen.


Moral är det sätt som vi beter oss på, som individer, organisationer och företag. Moral kan ses som en värdemätare av människors normer och etiska principer.


Empati betecknar förmågan att ha medvetande om andra personers känslor och att handla i enlighet med detta. Empati är en medfödd förmåga, en del av vårt biologiska arv. Empati är förmågan att förstå och reagera på en annan människas unika erfarenhet.

Av Anna Håkansson - 17 juli 2012 14:52

Rösten: Rösten fungerar frånstötande och tilldragande på oss. Rösten återspeglar hela dig: personlighet, sinnesstämning, bakgrund, dialekt, språk, intention och fysiskt tillstånd. Din röst är i hög grad en del av ditt inre jag, den påverkas av dina tankar och känslor. Den kommunicerar dina känslor till omgivningen. Om vi har det jobbigt och är otåliga, låter rösten kort och skarp. Om vi gråter eller är rörda, låter rösten darrig och osäker. Rösten uttrycker inte bara talarens personlighet, känslor och fysiska tillstånd, den påverkar också lyssnarens kropp och själ. Hos kvinnor blir rösten ljusare fram till klimakteriet därefter blir den gradvis mörkare. Hos män blir rösten mörkare fram till 60-årsåldern för att därefter bli ljusare. När vi blir riktigt gamla omkring 80 år, får både män och kvinnor ljusare röster. Alla har en naturlig röst. Du använder din naturliga röst när du talar utan ansträngning, när balansen mellan andning, ljudbildning och klang är perfekt. De viktigaste aspekterna på rösten är röstläget, styrkan och röstkvaliteten. Kvinnor har ofta en tendens att använda ett för ljust röstläge, vilket sliter mer på rösten. Hos en kvinna med ljus röst måste stämbanden sluta sig dubbelt så ofta som hos en man. En ljus röst uppfattas ofta som ett tecken på undergivenhet, osäkerhet, osjälvständighet. En kraftig och tydlig röst uttrycker att man är trygg i sig själv och tror på det budskap som man framför till omvärlden. Röstläget styrs av stämbandens tjocklek och spänning. Stämbanden spänns och rösten blir högre eller ljusare. När stämbanden slappnar av blir de tjockare och rösten blir lägre eller mörkare. Stämbandens storlek och form är bestämd ända från födelsen, men rösten – röstläge, styrka och klang – kan förändras genom träning av röstmuskulaturen och förändring av formen på svalgets och munhålans hålrum. En naturlig röst förutsätter avspänd andning. Allt tal produceras av luft som vi andas ut. Vi drar snabbt in luften och släpper sakta ut den. Luften får stämbanden att vibrera och vi kan bilda ljud. Kroppen prioriterar sitt behov av syre framför behovet att tala. Därför kan vi bara få fram korta, stötiga fraser om vi försöker att prata samtidigt som vi springer. Rösten har både fysiska och psykiska fiender. Den fysiska kan vara luftföroreningar, för torr eller för fuktig luft, eller buller som kräver ökad röststyrka. Av dess är dålig lyft och damm det största problemet.

VIKTIGT! Hosta aldrig eller harkla dig om halsen svider eller känns irriterad och du behöver rensa bort slem. Då bildas bara mera slem som i sin tur gör att du måste hosta på nytt. Följ istället ett effektivt och beprövat råd från en logoped: Snappa efter luft eller andas in kort och häftigt – och svälj omedelbart. Lufttrycket löser upp slemmet i halsen och du slipper hosta.



Att tala inför publik: Omkring oss finns en osynlig armé av kloka, duktiga och välformulerade personer som inte vågar öppna munnen av rädsla för att bli kritiserade, förlöjligade, ignorerade eller utfrysta. Bara ett fåtal människor lyckas obehindrat och utan träning ta till orda i större grupper. Resten måste lära sig och träna. Pröva och misslyckas lite, pröva igen och lyckas. Första gången är en ångestladdad upplevelse för de flesta. Oavsett om vi talar inför en person eller hundra måste våra meningar, vårt budskap, det som vi förmedlar, komma direkt från oss själva. Men åhörarna måste känna att det du ger dem är din egen produkt, formulerad på ditt sätt och filtrerad genom dina tankar. Kanske är du en sån person som känner att du har mycket att säga men håller inne med alla kloka tankar och fräscha ideér bara för att du inte törs tala.


Riktlinjer för dig som vill bli en bättre talare:

*Tala bara om sådant som du kan och tycker om

*Koncentrera dig på åhörarnas behov och önskningar

*Berätta små illustrerade historier

*Se till att ha lagom mycket ögonkontakt

*Använd ett språk som är inbjudande och förenar talaren och åhörarna

*Använd ett inspirerande språk

*Undvik ett språkbruk som låter befallande och stötande

*Tala från hjärtat

*Tänk på rytm

*Var dig själv



Ledarskap

En ledare ansvarar för att skapa en atmosfär där folk kan känna sig komfortabla. Det är ledarens plikt att se till att folk trivs, spänner av och kan delta med alla sinnen. Att medarbetarna känner motivation är delvis ledningens ansvar. Det är ledningens sak att se till att alla känner det meningsfullt att utföra de olika arbetsuppgifterna. Ledningen bör se till att det ordnas med aktiviteter som stärker gemenskapen och som gör att folk har roligt tillsammans. Ledarskapet fodrar fyra komponenter:

*Samstämmighet – mellan ord och handling.

*Självständighet – flexibilitet, kreativitet och individuella initiativ.

*Motsättningar

Förmågan att kunna samordna dessa tre komponenter ger oss den fjärde komponenten:

*Syntes – förmågan att förnya företaget, organisationen eller dig själv.

Ledarskap förutsätter kommunikation med andra människor, ett mellanmänskligt samspel med individer och grupper i syfte att nå uppställda mål och lösa förelagda uppgifter.

En bra ledare karaktäriseras av:

*Ett demokratiskt agerande

*En god förmåga när det gäller organisation, produktion, kommunikation

*Öppenhet, klarhet

*Omsorg

*Oberoende

*Frihet

*Öppenhet för konflikter


En ledare är utrustad med en eller flera av följande egenskaper:

*Begåvad

*Dominerande till en viss gräns

*Självförtroende

*Ansvarskänsla

*Kreativitet

*Social kontaktförmåga

*Allmän intelligens

*Kommunikativ förmåga

*Samarbetsförmåga

*Initiativförmåga

*Motivationsförmåga



Intelligens/Talanger

Historiskt sätt är intelligens ett relativt nytt begrepp. Det växte sig stort och betydelsefullt efter diverse tester som utvecklades i USA under första världskriget. Testerna var en del av ett system att få fram stridsdugliga soldater. Alla som klarade dem bra ansågs vara lämpliga soldater. Det traditionella intelligensbegreppet omfattar fortfarande nästan enbart språkliga och matematiska kunskaper. Intelligensbegreppet har på senare tid förändrats. Vi vet numera att det finns olika former av intelligens och att alla är viktiga och avgörande för människors livskvalitet.


Olika typer av intelligens:

*Intrapersonell intelligens: Förmågan att förstå sig själv, tolka sina känslor och se starka/svaga sidor.

*Social intelligens: Förmågan att förstå andra människor, deras behov och känslor.

Man använder ofta begreppet emotionell intelligens för de två första kategorierna

*Kroppslig intelligens: Förmågan att använda sin kropp.

*Visuell/Rumslig intelligens: Förmåga att se, komma ihåg och fysiskt uppfatta hur omgivningen ser ut från olika perspektiv/synvinklar.

*Musikalisk intelligens: Talang och känsla för toner, melodi och rytm.

*Språklig intelligens: Kallas även verbal intelligens. Förmågan att förstå och använda språket korrekt.

*Matematisk/logisk intelligens: Förmågan till att analysera problem, göra avancerade uträkningar, komma på lösningar och dra slutsatser. Förmågan till logiskt tänkande.

*Klokhet/Visdom: Är inte knuten till några speciella intelligensformer men är inte mindre viktig för det. Förmågan till övergripande förståelse och kunskap som är till nytta för oss själva och våra medmänniskor.

*Förmågan att ge och ta emot kärlek: Räknas inte heller som en särskild intelligensform.

Alla dina förmågor och talanger har utvecklats med hjälp av olika intelligenstyper. De har samarbetat och skapat din personliga begåvning. De är unika för dig – ingen annan kan använda de på samma sätt som du. Oavsett vem du är eller var du lever måste du utveckla en övergripande förmåga att se och använda dina egna resurser. Din självbild skapas av det som du gör. När du hittar dina förmågor och talanger och lär dig använda dem, skapar du samtidigt en bättre självbild.



Kvinnligt/Manligt

Så bra det är om vi kan lära oss hur det andra könet fungerar! Då behöver vi inte bli sura, irriterade eller sårade. För kvinnor är det extra viktigt att bli varse dessa skillnader i mäns och kvinnors sätt att språka och bete sig. Om det blir fel i kommunikation med en man har vi kvinnor ofta en tendens att skylla på oss själva, bli osäkra och undra vad vi gjorde fel. Mannen däremot har en tendens att låta det rinna av som vatten på en gås och genast gå vidare. Om vi kvinnor blir varse skillnaden i mäns och kvinnors sätt att språka, kommunicera, samarbeta, besluta och bete sig, så blir det lättare för oss att inte ta åt oss och förlora energi, utan att le vist åt missförstånden och lättare gå vidare. Mannen tar större plats. Hans gester är för det mesta vidare och större, när han talar om sitt projekt, planer och ideér. Vi kvinnor står ofta på ett ben, då tar vi inte så mycket plats och kan istället ge mer plats åt hans gester, när de sveper ut i målande beskrivningar. Vi kvinnor sitter ofta med benen snodda om varandra, medan männen kan sitta med benen brett isär. Att sitta med benen i kors visar på osäkerhet över att vilja ta plats. Kvinnor och män språkar på olika sätt. En del problem är av sådant slag att kvinnor gärna vill prata om den medan män vill lösa dem. Om problemen får en lösning, kan kvinnorna inte prata om de längre. Då måste de hitta nya problem att diskutera. Kvinnor och män beslutar även på olika sätt. Kvinnor bygger beslut tillsammans medan män beslutar själv eller den besluta som är snäppet högre i hierarkin. Vi kvinnor beslutar tillsammans genom att föreslå och sedan lämna utrymme för den andra att komma in och tycka till. Den andra lämnar i sin tur utrymme för ytterligare tyckanden. På så vis tycker vi fram beslut tillsammans. Vi kvinnor tror så mycket. Männen vet – tror de i alla fall. Om vi kvinnor vet, så vet vi aldrig till hundra procent men till 99 procent. Vi vill lämna en liten öppning till omiutifallatt. Man kan ju aldrig veta....

Vi kvinnor har en snårskog av nervtrådar mellan vänster och höger hjärnhalva. Det är ingen konst för oss att vara flexibla och snabbt anpassa oss till den ena eller andra hjärnhalvan. Vi hoppar lätt fram och tillbaka mellan hjärnhalvorna för vi har så kolossalt många fler övergångar än män.  Hos män är det glest i förbindelserna mellan vänster och höger hjärnhalva. De hittar inte så lätt övergångarna och blir därför kvar där. Det är därför män irriteras när kvinnor hoppar från en punkt till en annan utan inbördes ordning. Män är inte likna benägna att fråga som kvinnor. Kvinnor ser frågandet som en social företeelse. Vi vinner kontakt och gemenskap och vi får tillfälle att kommunicera och lära känna när vi frågar. Männen ser frågandet som ett bevis på hjälplöshet. Om vi kvinnor sett på frågandet på samma sätt som männen, så är det troligt att vi också hade undvikit att fråga.

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se