Senaste inläggen

Av Anna Håkansson - 10 juli 2012 18:01

Kommunikation

Genom att kommunicera lär vi känna oss själv och världen omkring oss. Vi måste kunna kommunicera för att lära och utvecklas. Ju bättre vi kommunicera desto duktigare blir vi på att leva. Kommunikation är mer än att prata med varandra. Det är allt som vi förmedlar till omvärlden och allt som omvärlden förmedlar till oss. Det är något som vi gör tillsammans när vi är två eller fler. Det är att läsa av varandras känslor och lyssna med insikt och en äkta önskan. Genom kommunikation förmedlar vi vilken slag människa vi är, våra värderingar, åsikter, behov och känslor. Vi gör det för att påverkar och kontrollera omgivningen – för att få det vi vill ha. Vi har alltid en avsikt med det som vi säger, men den kan vara mer eller mindre tydlig. Vår natur, vårt humör, våra känslor och tankar genomsyrar vårt tal, för att vi kommunicerar med hela vårt väsen. Vi använder större delen av vårt liv till att kommunicera. Det är vår viktigaste färdighet. Redan vid födseln börjar vi. Vi tränar för att bli hörda och förstådda och gör bara avbrott för att sova och vila. Vi tränar ensamma eller med andra. Och vi använder alla medel som finns, ansiktsuttryck, rörelser och ljud. Grundprincipen för all effektiv kommunikation är att först förstå sedan bli förstådd. Enbart ord räcker inte, de har inget värde i sig. Om du verkligen lyssnar, kommer du att bli förvånad över hur fort de flesta människor öppnar sig. Andra och du måste känna trygghet för att våga avslöja sårbara sidor hos sig själv. Om man känner att man blir förstådd, känner man tillit. Om du däremot inte känner tillit eller blir förstod kan du heller inte ge några goda råd. För att andra ska öppna sig måste du själv vara öppen. Om du vill ge andra goda råd måste du själv ta emot råd. Experter beräknar att bara 10 procent av all kommunikation består av ord, 30 procent består av ljud och resten av kroppsspråk. När du lyssnar ska du därför inte bara använda öronen utan även ögonen och hjärtat. Håll utkik efter känslor, mening och innehåll. Lyssna på det egentliga budskapet. När du lyssnar filtrerar du det som du hör genom din egen livshistoria. Allt du uppfattar blir oundvikligen färgat av tidigare erfarenheter. Detta kallas att lyssna biografiskt.



Universalverktyg för helhetskommunikation

*Sätt upp ett mål för samtalet

*Tänk igenom samtalet i förväg

*Se till att ha en positiv inställning genom att signalera att du tror på en lösning

*Ge goda råd om du blir ombedd att göra det

*Ge råd om du känner att du fått tillräckligt med fakta om den andres situation

*Inspirera den andre att själv hitta lösningar

*Ställ öppna frågor

*Ge den andre lugn och ro att bearbeta sina tankar och känslor högt

*Kommentera på ett sätt som visar att du har förstått

*Sök efter realistiska lösningar

*Försök inte att påverka den andre

*Svara genom att upprepa, omformulera och bekräfta

*Återspegla den andres känslor

*Lyssna med hjärtat

*Lyssna utan att döma, koppla bort dig själv


Helhetskommunikation: En bra bild av kommunikation är två människor som spelar boll tillsammans. Helhetskommunikation är en kommunikationsmetod som bygger på samma principer som bollspel. Metoden måste kombineras med ett personligt engagemang och en genuin önskan att förstå och bli förstådd.


5 steg till helhetskommunikation:

Steg 1; Återge objektiva fakta – ha klarhet i vad som verkligen händer runt dig. Nyckelfraser: Syn; ”Jag ser att...”, Lukt: ”Jag känner att det luktar...”, Beröring; ”Jag känner att...”, Hörsel; ”Jag hör att...”, Smak; ”Jag känner att det smakar...”

Steg 2: Säg vad du tänker

Steg 3: Tala om hur du känner dig

Steg 4: Tala om vilka värderingar du har och hur du vill skapa harmoni. Detta är nyckeln till att hitta konstruktiva lösningar, vår uppriktiga vilja att skapa harmoni.

Steg 5: Tala om vad du vill göra. Nyckelfraser: ”Jag ska...”, ”Jag vill..”, ”Jag väljer att...”, ”Jag föreslår att...”

Av Anna Håkansson - 6 juli 2012 15:07

Att behålla självrespekten: Var rättvis mot dig själv men även mot andra personer. Ursäkta inte ditt beteende. Be inte om ursäkt för att du finns. Ursäkta inte heller dina åsikter. Svik inte dina egna värderingar eller regler. Var aktsam om din integritet. Håll dig till sanningen. Ljug inte. Spela inte hjälplös. Hitta inte på ursäkter.


Några stärkande tankar: *Det är okej att vilja ha eller behöva något i en relation. *Jag kan stå ut även om jag inte får det jag vill eller behöver. *Jag har ibland rätt att hävda ig inför andra, även om de inte skulle tycka om det. *Det finns ingen lag som säger att andras åsikter är mer vädra än mina. *Jag är också en viktig person. *Att säga nej till någon gör mig inte till en självisk person. *Jag kan tycka om mig själv även när någon annan är arg på mig.


Förslag på övningar i vardagslivet för att bli bra på att skapa och upprätthålla goda relationer: *Byt samtalsämne i ett samtal med någon. *Bjud en vän på middag. *Be om växel på en tjugokronorssedel. *Be farmaceuten om information om ett receptfritt läkemedel. *Be någon med bil om skjuts. *Be en vän om hjälp med att utföra något. *Be någon sluta med nåt som stör dig.

Av Anna Håkansson - 29 juni 2012 14:50

Att få det man vill ha: *Beskriv, tala om för den andra personen exakt vad det är du reagerar på. Var saklig. *Uttryck dig. Ta inget för givet. Förklara sammanhanget. *Hävda dig själv genom att begära det du vill och säga nej till det du inte vill. *Klargör följder. Berätta för den andra personen om de positiva följder som är att vänta om du får din vilja igenom. Hjälp personen att känna sig väl till mods. Visa också uppskattning. *Var medvetet närvarande. Koncentrera dig på dina mål. Låt inte annat distrahera dig. Var uthållig. Uttryck dina åsikter, ge inte efter. Ignorera. Byt samtalsämne om du blir angripen eller hotad. *Uppträd säkert. Tala med stadig röst. Tänk på kroppsspråket. Ha ögonkontakt. Fall inte undan. *Förhandla. Var beredd att ge för att få. Erbjud alternativa lösningar. Stå på dig. Var öppen. *Vänd på situationen. Ta inte på dig hela ansvaret för problemet.


Att behålla en god relation: Var vänlig. Visa måttfullhet och respekt. Angrip inte den andre vare sig fysiskt eller verbalt. Slåss inte. Hota inte. Försök inte manipulera. Acceptera att den andre kan neka dig det du begär. Avsluta diskussioner på ett värdigt sätt. Döm inte. Moralisera inte. Var intresserad. Lyssna. Avbryt inte. Ha tålamod. Bekräfta den adress känslor, önskemål, svårigheter och åsikter. Var icke-dömande. Var lättsam. Använd lite humor. Le. Gör det lättsamt för den andra. Var avspänd istället för att gå i taket direkt.

Av Anna Håkansson - 26 juni 2012 16:57

Viktiga moment: *Ägna uppmärksamhet åt dina relationer. Samla inte på dig problem och smärta. Förebygg problem. Avsluta hopplösa relationer. Lös konflikter. *Balansera egna önskemål och andras krav. Prioritera och avstå det minst viktiga. Be om hjälp. Säg nej. Skapa struktur i din tillvaro. Ta ansvar och erbjud andra dina känslor. *Balansera egna önskemål och egna krav. Se över vad du gör. Ska jämvikt. Få andra att ta dina åsikter på allvar. Få andra att göra saker. Säg nej till andras önskemål. *Bygg upp kompetens och självrespekt. Var med andra så du känner dig kompetent och effektiv. Stå på dig. Ha respekt för dig själv. Stå för dina åsikter.


Övergripande mål: Se till dina grundläggande rättigheter. Få någon annan att göra något. Vägra uppfylla ovälkomna eller orimliga önskemål. Lös en relationskonflikt. Få andra att ta din åsikt på allvar. Handla så att den andra personen tycker om och respekterar dig. Skapa balans mellan dina omedelbara mål och relationens bästa i ett längre perspektiv. Respektera dina värderingar och uppfattningar. Handla så att du känner dig kompetent och kapabel.


Faktorer som minskar förmågan att hantera relationer: *Bristande kunskap och färdigheter. *Oroande tankar, negativa tankar som stör dig. *Känslor som står i vägen för din förmåga att handla ändamålsenligt. *Obeslutsamhet. *Omgivningen. Andra personer är starkare eller har för mycket makt, andra känner sig hotade.


Av Anna Håkansson - 20 juni 2012 12:26

Tankens kraft:

Hur påverkar dina tankar ditt liv? Vårt logiska tänkande hjälper oss att hantera vår vardag och hjälper oss att utveckla oss i vårt arbete och privatliv. Vi är alla beroende av våra logiska tankar. Men vi uppfattar oftast våra tankar som sanningar och det ställer till problem. Vi styrs även av tankar som inte är logiska. De är oftast omedvetna och kan påverka vårt inre liv på ett negativt sätt. Dessa tankar har oftast sitt ursprung i barndomen och var då rationella. Av gammal vana har de fortsatt att finnas i oss men de grundar sig nu i icke-rationellt tänkande. Vi har lärt oss att tolka det som händer oss på ett högst personligt sätt. Det som sker kan uppfattas positivt, negativt eller neutralt. De tankar som kommer reflexmässigt kan underlätta i vissa situationer för att vi ska förstå saker fortare. Men många av de skapar negativa känslor. Samma situation kan frammana helt olika tolkningar beroende på vilka övertygelser som styr oss. Vi drar ofta förhastade slutsatser och mår dåligt helt i onödan. Det blir ofta en ond cirkel.


Känslans makt:

Tveksam eller neutral information kan övertolkas så att de negativa aspekterna får överdriven uppmärksamhet. Att förstå sina känslor är grunden för att skapa en bra relation med sig själv och andra. Känslor är knutna till varje tanke och tanken styr vad vi känner. Genom att fånga upp känslan kan vi bättre förstå tanken bakom den. När kropp, tankar och känslor är i balans skapas inre harmoni. Men är vi i obalans sker det motsatta. Ett vanligt problem är att vi blandar ihop tankar och känslor. Känslorna tar då makten och styr tanken.


Kroppsliga reaktioner/Inre dialog

Kroppsliga reaktioner:

Tankar och känslor påverkar kroppen. Kroppsreaktionerna kan yttra sig i att man svettas, darrar, blir svimfärdig,förvirrad, tom i huvudet, ökad muskelspänning, ändrad hjärtfrekvens, fjärilar i magen eller ändrar andning.

Hjärnan är centralen där känslorna skapas – men de känns i kroppen. Nervcellernas kommunikation sker automatiskt. Amygdala är den del av hjärnan som styr våra känslominnen. Händelser som liknar tidiga positiva minnen väljer hjärnan att tolka och besvara på samma sätt. De negativa försöker den undvika genom att amygdala sånder ut impulser som varnar för dessa situationer.

Många koncentrerar sitt medvetande till huvudet och känner inte av kroppen särskilt mycket, utom när det blir problem. Slutsatsen blir att det är viktigt vad vi tänker. Genom att visualisera bilder av det man önskar uppnå går det att stimulera till ett önskat beteende.

Varje tanke påverkar kroppen. Alla dina beteende påverkar din kropp.


Inre dialog:

Vi tänker omkring 60 000 tankar varje dag. Rätt många eller hur??

Många av dessa tankar hjälper oss, andra gör motsatsen. Vår inre monolog är vi oftast inte medvetna om och ändå styr den våra tankar – utan att vi förstår orsaken. Inre monologen består av bilder, fantasier, drömmar och tolkningar av händelser. Många av dessa tankar framkallar dåliga känslor. Dessa behöver man förändra. Den inre monologen är ofta kritisk. Den är inte kopplad till viljan. Vi kan inte stoppa dess tankar. Det går endast genom att ersätta de med hjälpsamma tankar. Våra kritiska självattacker är hinder för ett sunt välbefinnande.



Uppgift!

Stå framför spegeln och tänka positiva tankar.


Diskussionsfråga:

Vilka återkommande negativa tankar har just du?

Finns det nån inre dialog hos dig?

Av Anna Håkansson - 13 juni 2012 23:07


KBT: Kognitiv beteendeterapi. Ordet kognitiv kommer från latinska ordet ”cognoscere” som betyder att känna till med sinnen eller förstånd. Den kognitiva teorin utgår ifrån att det är innehållet i våra tankar som bestämmer våra känslor och styr våra handlingar. Den kognitiva teorin utvecklades i början av 1960-talet av professor Aaron Beck, psykiatriker och psykoanalytiker. Kognitiv terapi och beteendeinriktad terapi är två terapimetoder som har sina rötter i två traditioner. De kompletterar varandra när det gäller teori, problemanalys och behandlingstekniker. Bägge formerna av KBT bygger på kognitiva och beteendeterapeutiska behandlingstekniker.  KBT erbjuder vetenskapligt beprövade, praktiska och effektiva metoder för att skapa bestående förändringar. Terapin har visat sig framgångsrik vi...d depression, ångest, tvångstankar, tvångshandlingar, hypokondri, anorexi, bulimi, alkohol och drogberoende.
 
DBT: Dialektisk beteendeterapi bygger dels på sedvanliga beteendeterapeutiska och kognitiva tekniker. Grundtagandet i DBT är att patienten saknar färdigheter som hon inte kan använda när hon behöver de som mest. Terapin ska hjälpa patienten dels att lära sig färdigheterna hon behöver och dels hjälpa henna att integrera dessa i sitt liv. DBT kan bedrivas i stort sätt var som helst. DBT är en nästan oändlig flexibilitet när det gäller formen för terapin, men mycket liten flexibilitet när det gäller funktionen. DBT bygger på antagande att grundproblemet är att patienten har stor svårigheter att reglera sina känslor. Bordelinepatienter är vanligt förekommande i DBT-behandling. DBT är ett program för att öka livskvaliten. De färdigheter som lärs ut i DBT är goda exempel på ett dialektiskt förhållningssätt. Att reglera sin känslor och vara effektiv i små relationer handlar om att förändra och det balanseras mot att vara medvetet närvarande och att stå ut när det är svårt. Det handlar om att accepter det som inte omedelbart kan förändras.
 
Mål/Delmål?

Vad vill du göra med ditt liv? Vilka konsekvenser har dina nuvarande handlingar för framtiden? Du har alltid ett val. Prioritera dina mål. Målprocessen är spännande och behöver tänkas igenom noggrant. Du behöver veta vem du är, vad du vill och vad du kan göra för att nå dina mål. Det är lättare att förverkliga sina mål om man dokumenterar de. Långsiktiga mål: *Ju mer du satsar, desto större blir utdelningen. Det du vill uppnå balanseras mot din tid och energi du är villig att avsätta. Kortsiktiga mål: *Är de delmål du behöver göra för att uppnå dina långsiktiga mål. Det är de små stegen som leder till stora förändringar. Skriv ner de förändringar du vill uppnå. Gå fram till den tid du valt, se dig själv från framtiden där du berättar vad du tycker om dina val och prioritering...ar
.
Det är lätt att hamna i ”tänk-om-sjukan”. Många människor önskar att de satsat mer tid på att ta reda på vad som är viktigt för de. Det är viktigt att du skriver ner dina mål för att pröva för- och nackdelarna med olika alternativ. Att göra konsekvensanalyser är en bra invenstering för framtiden. Ge dig tid att se lösningar från flera olika perspektiv. Öka svårighetsgraden steg för steg allt eftersom dina delmål uppnås. Ha som regel att tänka i trappsteg, då är förutsättningarna för att lyckas bättre. Ditt självförtroende mår bra av denna positiva feedback. Formulera målen i positiva bilder. Känn efter: Vad önskar du innerst inne? Visualisera fram bilder och svar.
Planera dina mål:

*Definiera dina mål du vill uppnå

*Skriv ner målen
...
*Prioritera

*Påbörja inte för svåra saker
 
 
Uppgift! Skriv ner dina mål och sätt de synligt i hemmet.

Diskussionsfråga: Vilka mål/delmål har du?

Av Anna Håkansson - 8 juni 2012 21:56


Att känna till och leda sitt inre. Vad göra?
Observera: *Lägg märke till vad du upplever just nu. Observera utan att låta dig fångas av upplevelsen. Försök att uppleva utan att reagera. Låt tankar och känslor passera. Var vaken och uppmärksam. Censurera inte och häng dig inte fast vid något. Betrakta dina tankar som kommer och går. Lägg märke till vad du upplever genom dina sinnen – syn, hörsel, lukt, smak, känsel.
Beskriv: *Sätt ord på det du upplever. Säg tex ”nu blev jag ledsen...”. Sortera det som händer inom dig. Låt tanken bara vara en tanke, känslan bara en känsla. Fastna inte i innehållet.
Delta: *Gå in i upplevelsen, var här och nu. Bli ett med upplevelsen och glöm dig själv. Gör det som krävs i varje situation. Var både aktiv och följsam. Öva aktivt dina nya erfarenheter varteft...er du lär dig de tills de blivit en naturlig del av dig.

Att känna till och leda sitt inre. Hur göra?
Döm inte: *Se men värdera inte. Var neutral. Håll dig till fakta, bry dig inte om vad som är bra eller dåligt. Skilj ut dina åsikter från den faktiska situationen. Acceptera och ta emot varje stund, varje händelse som den är. Lägg märke till det som påverkar dig positivt. Lägg märke till det som påverkar dig negativt. När du kommer på dig själv med att värdera, döm inte dit värderande.
Gör en sak i taget: *Ät när du äter, arbeta när du arbetar. När du tänker: Tänk! Gör vad du än gör med hela din uppmärksamhet. Om andra händelser, andra tankar eller starka känslor distraherar dig, ska du lämna det som distraherar dig och sedan återgå till det du höll på med. Var envis. Koncentrera dig. Hejda dig om du gör två saker samtidigt och gör istället en sak i taget.
Var effektiv: *Gör bara det som fungerar, det som situationen kräver. Undvik begrepp som rättvist och orättvist. Fastna inte i principer som motverkar dina mål. Var smidig. Möt den situation du faktiskt befinner dig i, inte den du skulle vilja vara i. Gör det bästa av situationen. Ha dina mål klara för dig och gör det som behövs för att uppnå dem. Frigör dig från plågsamma känslor som minskar din möjlighet att nå dina mål.
 
Observera och beskriva nånting i din omgivning.
Vad känner du när du ser just denna saken?
Vilka tankar dyker upp?

Av Anna Håkansson - 4 juni 2012 13:11

Nu alla ni som kollar in bloggen. Det är dags för ett nytt tema. Vi kommer att beröra det nya temat under 2 veckor och temat är MEDVETEN NÄRVARO.


Hoppas ni ska tycka att det är intressent och att ni fortsätter att läsa och lära er nya grejer...


Då sätter vi väl igång då??



Mindfulness –
Medveten närvaro

Ursprunget till mindfulness ligger i buddhismens mycket
gamla läror och utövande. Att praktisera mindfulness är att leva i
stunden. Mindfulness är något avsiktligt. Den ger oss möjlighet
att göra val, handla medvetet och hjälpa livet att utvecklas på
ett kreaktivt sätt. Mindfulness är upplevelsebaserat. Den hjälper
oss att koncentrera oss på att vara medvetet  nuet. Mindfulness är
icke-dömande. Den hjälper oss att se saker som de verkligen är –
utan kritiska värderingar. Midfulness innefattar vår relation till
våra impulser och reaktioner, kärlek, omsorg, ömhet och intresse.
Du kan vara medvetet närvarande i varje ögonblick. Mindfulness
definieras ibland som ”ren uppmärksamhet”. Med det menas att du
möter upp dina upplevelser utan att undertrycka de beståndsdelar
som du upplever som smärtsamma utan att reagera på dem. Detta
skapare en öppen och lugn mottaglighet som gör det möjligt för
dig att se saker som de precis är. Du kommer också att lägga märke
till dina automatiska reaktioner innan de kommer till att uttryck i
ditt beteende. Mindfulness hjälper dig också ”komma ihåg” att
vara vaken i nuet. Mindfulness innerbär att vara medveten om allt –
dig själv, andra människor, världen runt omkring. Mindfulness som
metod genomsyras av vänlighet, visdom och medkänsla.

http://www.youtube.com/watch?v=KItEpjgx79o

Heartfulness

http://www.youtube.com/watch?v=6aaJtBKwK9U



Diskussionsfråga:
Vad betyder ordet Mindfulness för dig?


Boktips:
Mindfulness(en väg att hantera smärta) – Vidyamala Burch


Skapa flashcards