Senaste inläggen
Tror du det är nån skillnad på män och kvinnors otrohet?
Kan man skylla otrohet på One-night-stand?
Vilket kön är mest benägna att vara otrogna?
Accepterar du otrohet, kan du förlåta otrohet?
Varför tror du att folk är otrogna?
Har du själv varit otrogen, varför?
Vart går din gräns för otrohet?
Avundsjuka
eller missunnsamhet
är en varaktig känsla där den enskilde har negativa tankar,
känslor av otrygghet, rädsla, och ångest över en förväntad
förlust av något den värderar, särskilt i förhållande till ett
mänskligt samband. Avundsjuka består ofta av en kombination av
frambringade känslor som ilska, sorg och avsky. Den ska inte
förväxlas med avund. Avundsjuka är en välbekant upplevelse i
mänskliga relationer. Det har observerats hos fem månaders gamla
spädbarn och äldre. Vissa hävdar att avundsjuka finns i varje
kultur medan andra menar att avundsjuka är ett kulturspecifikt
fenomen. Känslan av avundsjuka är vanligen förstärkt som en serie
särskilt starka känslor, och konstruerad som en universell mänsklig
erfarenhet. När det gröna monstret dyker upp är eländet
garanterat inte långt borta. Avundsjukan är nämligen en otrevlig
best. Den äter upp dig, tuggar ordentligt och spottar sedan ut dig –
och efter det tycker du ännu mer synd om dig själv än du gjorde
innan. Tyvärr kommer avundsjukan ofta smygande utan att man märker
det. Först är du kanske glad att din bästa kompis har en underbar
ny pojkvän (du önskar kanske till och med att ditt eget liv var
lika fullt av kärlek). Men det är lätt för avundsjukan att
förvrida de positiva tankarna så att du i hemlighet hoppas att de
ska göra slut. Om avundsjukan kommer smygande ska du börja med att
fråga dig själv varför. Skvaller bakom ryggen, utfrysning och
förminskande kommentarer. När avundsgiftet väl har trängt in i en
arbetsgrupp kan det ta sig många uttryck. Det handlar om beteenden
som kanske inte alltid förknippas med avundsjuka och som i vissa
fall går att likna vid ren vuxenmobbning. All avund är heller inte
av ondo. Det finns stimulerande och konkurrerande avund som kan
sporra oss och hjälpa oss att lära känna oss själva lite bättre
och nå våra mål. Det är först när avunden blir missunnsam och
destruktiv som den ställer till problem. I sina värsta former kan
den försämra eller till och med helt förstöra en relation.
Så hanterar du din egen
avundsjuka:
Sluta jämför dig med andra.
Jämför dig med dig själv och din egen utveckling.
Börja acceptera att människor är
olika och att livet inte alltid är rättvist.
Utveckla din förmåga till
tacksamhet och var nöjd med det du har.
I stället för att visa förakt –
träna på att ge beröm åt den du avundas.
Identifiera vad den inre brist avunden är ett tecken på och
använd den kunskapen för att nå egna mål.
Så hanterar du andras avundsjuka:
Observera vad som händer, så att
du har underlag för att upptäcka avundsjukan.
Ta hjälp av ditt nätverk. Sök
stöd hos chefen eller vänner och familj.
”Fetta in fjädrarna” eller
skaffa en mental skyddsdräkt så att elaka kommentarer lättare
rinner av dig. Det gör du bäst genom ökad kunskap om avundens
väsen och dess uttryck.
Acceptera och försök vara glad
över att du har avundsvärda egenskaper.
Om läget är riktigt allvarligt, sök
professionellt stöd, till exempel hos en terapeut.
Skamkänsla är
en upplevelse av att förlora sitt anseende eller gillande hos andra,
vare sig upplevelsen är korrekt eller inte. Skamkänslor handlar om
föreställningar om hur andra uppfattar ens egen person, vad man har
gjort, eller vad man har sagt. Skamkänslor beror på självkritik
och ångest inför omgivningens åsikter, samt på social kompetens.
Skuldkänslor har istället sin grund i att svika sitt eget samvete
och är en fråga om moral. Till skillnad från samvetets utveckling,
uppkommer förmågan att känna skam när barnet under fasen
konfronteras med att inte lyckas vara självständig eller klara av
vad de vuxna förväntar sig. Under samma fas finns det också hos
barnet en drivkraft att testa sin förmåga med initiativ och en
övertro till sina förmågor. De första skamkänslorna uppkommer
när barnet inser att det inte räckte till, att det gjort bort sig.
Skamkänslor, oavsett ålder, inträffar när personen konfronteras
med att något som den gjort eller sagt, ett tillkortakommande, eller
något personlighetsdrag, inte lever upp till idealjaget. Skamkänslor
kan också uppstå vid en personlig kris som uppstått på grund av
personens egna misslyckande, eller för att personen brutit mot ett
tabu. Ofta uppstår skamkänslan i mötet med andra människor, vilka
man antar ser ens person eller handling på samma sätt. Skamkänslan
kan hanteras med olika försvarsmekanismer, och fysiskt ge sig till
känna genom rodnad, att undvika blickar, gå med sänkt huvud,
ångest med mera. Beroende på hur omgivningen egentligen ser på det
personen själv skäms för, kan omgivningen reagera med
skandalisering, utfrysning, öppen avsky, likgiltighet, acceptans,
eller med humor. För att skamingivande situationer ska uppkomma
krävs att personen antingen har dålig självkontroll eller är
omedveten om sitt idealjag och handlar oreflekterat. Människor som
upprepade gånger utsätter sig för situationer som leder till
skamkänslor och samtidigt idkar självkritik, har ett
självdestruktivt och straffsökande beteende, eftersom skamkänslor
sänker självkänslan.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
|||
12 |
13 | 14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|||
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||||
|